Stopp för nya bostäder

Luleå har växtvärk. Till allas glädje vill allt fler bo i vår kommun, men bristen på bostäder innebär att tillväxtpotentialen riskerar att gå om intet. Flera av våra medlemmar vill bygga nya lägenheter, men blir Företagsskattekommitténs förslag om begränsade avdrag för räntor bli verklighet, stoppas byggplanerna. Dessutom hotas den finansiella stabiliteten, och på sikt välfärden.

Norrbottens län2014-10-13 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Förslaget om ändrad bolagsskatt och omfattande begränsningar av ränteavdragen innebär i korthet att företag inte ska kunna göra skattemässiga avdrag för räntekostnader. Det här slår extra hårt mot kapitaltunga verksamheter med låg avkastning, exempelvis fastighetsbolag, medan tjänsteföretag blir vinnare.

Fastighetsbranschen kommer att få en skattehöjning på 3,2 miljarder kronor. Om räntan stiger är risken stor att fastighetsvärden kan sjunka med omkring 10 procent, vilket också får negativa konsekvenser för bankerna och den finansiella stabiliteten.

Särskilt tungt blir det för små och medelstora fastighetsägare. Lokalt har vi sett exempel på medlemmar som kommer att få skattehöjningar på flera hundra procent, olika bland annat beroende på hur stora lån företaget har.

4 Varför skulle det som beskrivs ovan vara ett problem i Luleå? Därför att hårdare beskattning av fastighetsbolag innebär konsekvenser för den vardagliga förvaltningen och i förlängningen hyresgästerna. Bolagens enda möjlighet att hantera höjd skatt är att spara pengar och då är risken stor att förvaltningskvalité och renoveringsplaner påverkas negativt. Ännu värre blir det om räntorna höjs.

4 För samhället och välfärden innebär förslaget att byggandet av nya hyresrätter i princip omöjliggörs. De som ändå bygger måste sätta onödigt höga hyror, eftersom nyproduktion kräver mycket kapital och därmed medför höga räntekostnader. För att få ihop kalkylen för en trerumslägenhet behövs en hyra på drygt 1 200 kronor mer per månad jämfört med i dag.

Alla parter på bostadsmarknaden, liksom politikerna, är överens om att hyresrätten är skattemässigt missgynnad. Skulle förslaget bli verklighet är det återigen hyresgästerna som drabbas. Dessutom hotas hela samhällsekonomin eftersom människor som vill flytta dit jobb och utbildning finns inte kan på grund av förvärrad bostadsbrist.

Förslaget innebär också en solklar målkonflikt. Politikerna skriker efter fler bostäder, inte minst hyresrätter, samtidigt som samma politiker genom att anta förslaget omöjliggör nyproduktion.

För fastighetsbolag är räntekostnader en del av verksamheten och kan jämföras med en råvara inom industrin. Att inte få skattemässiga avdrag för räntor är att likställa med att en restaurang beskattas för all försäljning, men inte får göra avdrag för sina varuinköp.

Politiker på lokal och nationell nivå måste se till att förslaget hamnar där det kommer till mest nytta – i pappersinsamlingen.