µ Svar till Anna-Karin Hatt och Majvor Sjölund, NSD Debatt den 30 augusti.
Hisnande 2 000-2 500 miljoner kronor per år kan bli svenska folkets subventioner via elräkningen till vindkraftsprojektet Markbygden. Projektet drivs av den tyska vindkrafttillverkan Enercon och blir troligen det största i Europa. Utbyggnader pågår eller är under planering, allt väntas klart 2020.
Utbyggnaden omfattar 1 100-1 200 verk med en årsprodukton av 8-12 TWh. Som jämförelse ger Lule älv 13,8 TWh och med effekten 4 400 MW. Markbygden skulle innebära cirka
4 000 MW okontrollerbar produktion och fordra stora ledningsbyggnader genom landet för export söderut.
Kostnaden betalas av elabonnenterna genom nätavgiften. Överföringsförluster innebär vidare att elen från vart sjunde verk kan sägas försvinna ut i luften. Projektet gör att svenska folket betalar till Tysklands avveckling av kärnkraften då kraften är onödig för vår elförsörjning. Elbehovet har inte ökat på 20 år och ingen ökning väntas.
Produktionsfördelningen senaste året (löpande årsvärde) var vattenkraft 67 TWh, kärnkraft 66 TWh , annan värmekraft (mest biobränsle) 15 och vindkraft 8 TWh. Exporten var 14 TWh, det vill säga nära dubbla vindkraftsproduktionen. Kraften såldes till ungefär halva självkostnaden för vindkraft då börspriset på el vanligen var 30-35 öre/kWh.
Elproduktionen är ur miljösynpunkt nästan oöverträffad. Stora delar vatten- och kärnkraft gör den nästan helt fossilfri. Bara vid störningar utnyttjas äldre oljeeldade anläggningar kortvarigt.
Tillgång till billig och säker kärnkraft kommer att finnas i minst ett par decennier. När kärnkraften ska ersättas är mycket som nu byggs av förnybar kraft skrotfärdig.
Vindkraften byggdes ut snabbt med god lönsamhet under ett par kalla vintrar. Nu med andra förhållanden kommer utbyggnaden att minska i år. De enda som kan bygga med lönsamhet är landsting, kommuner, bostadsföretag, Ikea och andra som kan dra fördel av befrielse från elskatt för egen vindkraft. Därtill kommer nu utländska vindkraftstillverkare som vill få del av de generösa svenska subventionerna. Bara för Markbygden kan dessa bli 30-40 miljarder kronor. Som finansiärer träder ofta utländska pensionsfonder in för att få en miljöprofil på sina placeringar.
Talet om fördel med ett tredje ben för elförsörjningen är bara ett dyrt politiskt påhitt. Elförsörjningen var förr helt beroende av vattenkraft med tillsats av värmekraft under torrår, därefter tillkom kärnkraften med billig baskraft. Detta har gett lågt pris och säker elförsörjning.
För utformningen av det framtida elsystemet måste en långsiktig politisk överenskommelse finnas.
↔Sivert Göthlin