Svart fläck i skolpolitiken
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Samtidigt har de problem som mer utbildning var tänkt att lösa, inte försvunnit. Övergången mellan skola och arbete fungerar dåligt. Allt för många hamnar arbetslöshet, i tillfälliga anställningar och i jobb de anser sig vara överkvalificerade eller felutbildade för.
Utbildningspolitikens svarta fläck är kopplingen mellan utbildning och arbete. Det beror inte på okunskap. Det finns flera yrken där övergången fungerar bra. Det som är gemensamt för dessa är inte utbildningslängd eller inriktning.
Det som är gemensamt är istället gamla traditioner av en nära samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad och en mix av teori, yrkesteori och praktisk färdighetsträning i utbildningen. Dessutom finns ofta utbildningsanställningar mellan den skolförlagda utbildningen och den anställning man får som färdigutbildad.
Om detta fungerar bra i vissa sektorer kan man undra varför det inte spritt sig till andra. Ett skäl är att dessa utbildningar är äldre än det svenska skolväsendet. Utbildningen har funnits länge och har ofta sin upprinnelse i ett lärlingssystem (om vi går tillräckligt långt tillbaka utbildades till och med kirurger i ett sådant).
Skolorna har fått anpassa sig till ett system där teori och färdighetsträning ansågs lika viktigt.
Inom den svenska skolvärlden har däremot akademisk kunskap fått ett företräde. Det som är kärnan i en bra yrkesutbildning har blivit satt på undantag.
Färdighetsträningen har man lämnat till arbetslivet. Men de enda områden där det verkligen har skett är områden som har en lång tradition av lärlings- och utbildningsavtal.
Kan man applicera dessa gamla traditioner på nya branscher. Jo, antagligen. När Norge reformerade sin gymnasieskola på 90-talet ville de ge alla möjlighet till ett treårigt gymnasium. Men istället för att förlänga skolan med ytterligare ett skolår infördes två lärlingsår.
Innan reformen fanns denna modell bara i de traditionella hantverksyrkena, nu har den spritt sig till många fler. I och med reformen har utbildningskraven tydliggjorts och statusen har höjts i många LO-yrken. Det går uppenbart att reformera skolsystemet på ett sätt som gör bron mellan utbildning och arbete betydligt lättare att ta sig över.