Danscentrum ställer sig bakom ett Dansens Hus i Luleå och önskar, liksom fler inom dansvärlden, att denna satsning inte tas bort. Danskonsten har sen länge lyckats utvecklas i Norrbotten trots tunn infrastruktur. Man kommer dock bara så långt som möjlighet ges. På sistone har flera koreografer och utövare flyttat tillbaks till bland annat Luleå, för tron på danskonsten i Norrbotten, framför allt på grund av det konstruktiva och starka beslutet att bygga ett Dansens Hus.
Detta hus, detta kreativa center och avgörande mötesplats för alla som vill ha med samtida dans att göra, som skulle vara det nav som behövs för att dansen ska kunna spridas även regionalt, tar man nu bort.
Har man sett över konsekvenserna av vad samhället förlorar när hela idén om ett Dansens Hus försvinner? En konstform i framkant som samspelar med andra, en glädjekälla för tusentals utövare och vitt skilda publikgrupper, för hälsan och för att skapa ett ännu attraktivare klimat att vistas i. Listan kan göras lång men det vore synd om nu uppbyggnaden och utvecklingen av konstformen stoppas.
Det påverkar även övriga Sverige vad som görs för dansen i Norrbotten. Det väcks ett hopp inom det professionella danslivet och hos alla som är kulturintresserade, när en region vågar satsa. Allas ögon vänds dit. Om regionen satsar, så gör också staten det.
Det skulle kunna hända nu. Det finns utövare som kan befinna sig både längre och kortare perioder i residens och på turné, och kanske flytta sin verksamhet till Norrbotten. Likaså finns det nationella dansinstitutioner som gärna skulle gästspela. Det behövs dock en mottagare.
Danscentrum, som verkar för den professionella fria dansen, har just fått ökade resurser, om än små, för att kunna utöka daglig träning för upprätthållande av den professionella danskonsten i norra Sverige. Men Danscentrum, Dans i Nord, liksom andra dansinstanser behöver den motor ett Dansens Hus skulle innebära i Norrbotten.
Ett hus utformat för just danskonsten, med specialkunskap om den, där professionella gästspel kan visas, där lokala, nationella och internationella utövare kan repetera och skapa, med närhet till annan kulturell infrastruktur – skapar ett engagemang även publikt. Det är också efterlängtat av övriga Sveriges kulturliv.
Inom dansen är mer än hälften av alla utövare ”fria” och mycket rörliga. De kommer - om det finns en mottagare.
Detta handlar inte om något exklusivt för endast en stad. Tvärtom. Det är med ett Dansens Hus i Luleå, som möjligheterna att sprida dansen över hela regionen och se till att dans skapas på flera platser, ökar maximalt.
Nu finns chansen. Vi hoppas ni som nu beslutar om detta tar den!