Trafikverket utreder kapaciteten på Sveriges järnvägar, på uppdrag av regeringen. Den 1 juli skickade Trafikverket ut en rapport på remiss. Kartorna där visar att det inte tycks finnas några kapacitetsproblem för godstransporter på stambanan genom övre Norrland. Det är helt fel och riskerar att styra utredningen åt fel håll.
Sanningen är att företagen i norra Sverige är väl informerade om att det inte finns plats för deras transporter på järnväg. De ansöker inte om plats på Stambanan eftersom de redan vet att där är fullt.
Trafikverket måste lämna skrivbordet
och skaffa korrekt underlag för sina
prognoser. För att informera om den bistra verkligheten, som inte syns i Trafikverkets kapacitetskartor, har Norrbotniabanegruppen kontaktat några företagare.
Erik Lindbäck till exempel, från det expanderande och nyskapande byggföretaget Lindbäcks i Piteå, blir bekymrad när han hör om problemet.
- Vi skulle gärna frakta på tåg om det gick, säger han.
Lindbäcks fraktar husvolymer från Piteå till Mälardalen. Det går cirka 20 långtradare varje vecka och företaget har dispens från Trafikverket för sina breda transporter.
- Att frakta med bil är inte miljövänligt, och det är ett stort bekymmer för oss. Dessutom är det personalkrävande och därmed dyrt. Ett tågsätt med åtta av Green Cargos specialvagnar för husvolymer skulle motsvara 20 långtradare. Vi skulle föredra det, säger Erik Lindbäck.
Under perioder med större fraktbehov skickar Lindbäcks även husvolymer på båt.
- De senaste veckorna har vi fraktat motsvarande 40 bilar per vecka och då räcker inte bilarna till. Men båt är inte optimalt, hamnarna ligger långt ifrån byggarbetsplatserna och väderförhållanden påverkar tiderna.
Erik Lindbäck berättar att han för en tid sedan kontaktade Green Cargo för att undersöka om de kan övergå till tågfrakt. Men han fick veta att det är trångt på Stambanan och svårt att få tider.
- Green Cargo undersökte saken och återkom med beskedet att vi inte skulle få plats för åtta vagnar, möjligen tre. Det kändes inte meningsfullt att jobba vidare med det så vi har inte ansökt om tider hos Trafikverket och finns säkert inte med
i deras underlag för bedömningen av kapacitetsbrister, säger Erik Lindbäck.
Eftersom Lindbäcks vet hur det ligger till på Stambanan planerar de givetvis för andra sätt att lösa transporterna.
- Tåg är för ineffektivt som det ser ut nu. Dels får vi inte plats för hela vårt transportbehov, dels är det ett enkelspårigt system och som liten transportör skulle vi säkert hamna sist i kön vid eventuella urspårningar och andra stopp. Då skulle vi stå där med bemannade byggarbetsplatser som bara väntar på att få husvolymer att montera. Det går ju inte ihop.
- Norrbotniabanan behövs, det råder ingen tvekan om det. Med Norrbotniabanan på plats skulle vi planera för ett annat, mer miljövänligt och effektivt transportsystem, säger Erik Lindbäck.
Det här är en berättelse av många. Vi vet att Trafikverket regionalt i norra Sverige har koll på kapacitetsbristen, men det räcker inte. Kunskapen måste upp på nationell nivå.
För att uppmärksamma Trafikverkets nationella utredare på problemet kommer Norrbotniabanegruppen därför att samla in berättelser från företag som drabbas av landets ineffektiva järnvägssystem.
Det är visserligen semestertider, men vi uppmanar alla företag, små som stora, att snarast höra av sig till oss med sina exempel för att detta ska kunna användas i vår dialog med Trafikverket.