I debatten om skolan läggs mycket fokus på delar som lärarlöner, klassers storlek och betygssystem.
Självklart är allt detta viktigt. Men en grundförutsättning för en positiv utveckling av skolan är även elevernas hälsa, välmående och en bra arbetsmiljö.
Allt fler arbetsgivare inser behovet av hälsofrämjande insatser och att ge medarbetare möjligheten att variera sin arbetsställning på kontoret. En positiv utveckling som samtidigt tyvärr är en utopi för en majoritet av eleverna i den svenska skolan. Elevernas avsaknad av valmöjlighet ger problem. Stora problem. När vi nyligen genomförde undersökningen Skolan som arbetsplats kunde vi konstatera att 7 av 10 elever som medverkade svarade att de har ont i klassrummet för att de sitter för mycket och fel. I Norrbotten så motsvarar det närmare 23 000 barn och ungdomar i länets grund- och gymnasieskolor.
Elevernas hälsa och välmående måste prioriteras högre.
Annars riskerar vi att en tickande folkhälsobomb briserar. Förutom de ergonomiska problemen så påvisar studie efter studie även andra skadliga effekter av överdrivet stillasittande. Den så kallade sittsjukan är idag en starkt bidragande till orsak till den explosionsartade utvecklingen av välfärdssjukdomar runt om i världen. Här kan vi konstatera att stående arbete i klassrummet innebär en högre förbränning och ger eleverna möjlighet till ökad vardagsaktivitet även under lektionstid.
Ytterligare en aspekt handlar om resultaten i den svenska skolan. Det finns nämligen en rad forskningsrapporter och fältstudier som tydligt visar att stående arbete höjer prestation och resultat i skolan.
Hälsa, välmående och prestation är viktiga komponenter för en positiv utveckling av den svenska skolan. Därför är det mycket illavarslande att klassrumsmiljön släpar efter i utvecklingen. Medan barn och ungdomars kontorsarbetande föräldrar har möjlighet att välja att arbeta vid höj- och sänkbara skrivbord så är eleverna kvar i samma arbetsställning som på 1900-talet.
Till sist en avslutande återblick till vår undersökning. Eleverna har nämligen en uppmaning till beslutsfattare inom den svenska skolan. 77 procent vill att skolansvariga gör mer för att ändra på situationen.
Visst väljer ansvariga för skolan i Norrbotten att lyssna på elevernas åsikter?
För inte är det väl så att vuxna är mer värda att satsa resurser på än barn och ungdomar?