Var fjärde lärare obehörig i Sveriges gymnasieskolor

Tar med förskräckelse del av Skolverkets PM "Personal i gymnasieskolan 2007/08". Skolverket redogör bland annat för andelen lärare med lärarutbildning och lärartäthet.

Den svanska skolan  engagerar partier från både höger och vänster.      Foto: Ingvar Karmhed/Scanpix

Den svanska skolan engagerar partier från både höger och vänster. Foto: Ingvar Karmhed/Scanpix

Foto: Ingvar Karmhed 30082

Norrbottens län2008-04-25 06:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I Sverige har 78 procent av gymnasielärarna i kommunala skolor pedagogisk högskoleexamen. I friskolorna är motsvarande siffra endast 53 procent. Detta innebär att varannan lärare i Sveriges friskolor inte har en pedagogisk högskoleexamen. Eleverna har rätt till en likvärdig skola oberoende av huvudman.
Skolverkets statistik visar även att lärartätheten är sämre i fristående gymnasieskolor: 6,7 lärare per 100 elever jämfört med de kommunala med 8,4 lärare per 100 elever.
Skolverkets rapport redovisar även att andelen studie- och yrkesvägledare finns i en mindre omfattning på friskolorna. I fristående skolor är det 770 elever per studie- och yrkesvägledare och i kommunala skolor är det 400 elever per studie- och yrkesvägledare.

Hur ser det ut i Luleå kommun? På Skolverkets hemsida finns ingående information på kommun- och skolnivå. Gymnasieskolorna
i Luleå visar på en andel behöriga lärare som ligger över rikssnittet. Gymnasieskolan i kommunens regi visar en behörighet klart över rikssnittet, 85,2 procent jämfört med rikets 74,1 procent, då både kommunala och fristående aktörer räknas. I Luleå finns en gymnasial friskola sedan några år, NTI-gymnasiet. NTI-gymnasiets lärarbehörighet är 68,6 procent. Jämför man lärartätheten framgår det att i den kommunala gymnasieskolan finns 8,2 lärare per 100 elever jämfört med 6,8 på NTI. Hur det förhåller sig med studie- och yrkesvägledare är ej lika detaljerat redovisat på kommun- och skolnivå.

Utifrån Skolverkets färska statistik drar jag slutsatsen att Luleå kommuns gymnasieverksamhet har kommit en bra bit på väg genom att ligga över rikssnittet utifrån utbildade och behöriga lärare. Konstaterar också att NTI-gymnasiet ligger en bra bit under den kommunala skolan när det gäller utbildade lärare, men över rikssnittet i jämförelse enbart med friskolor. Från Lärarnas riksförbund är budskapet tydligt, alla lärare ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i, oberoende om det sker i kommunal regi eller i formen av fristående skolor med privat ägande. Skolan ska vara likvärdig.
I sammanhanget bör även påpekas att forskning visar att den enskilt viktigaste faktorn som gynnar elevernas lärande är utbildade lärare med goda ämneskunskaper. Från Lärarnas riksförbund ser vi fram emot en ny skollag med skärpta behörighetsregler för lärare.

Lärarnas riksförbund har tidigare uppmärksammat att varje studie- och yrkesvägledare ofta får ta ansvar för alltför många elever samt att många av dem saknar relevant utbildning. Elever ska garanteras kvalificerad individuell och nationellt likvärdig vägledning. I den nyligen presenterade gymnasieutredningen föreslås att rätten till garanterad studie- och yrkesvägledning ska skrivas in i skollagen vilket vi välkomnar i Lärarnas riksförbund.