Före och efter valet 2014 hördes kraftfullt budskap från nuvarande landsbygdsministern om hur viktig landsbygdens utveckling var för Sverige. Nu råder tystnad.
Även om jag vet att valpropaganda och verkställighet är två skilda saker fanns ändå förhoppningar om att något enstaka beslut skulle vara positivt för landsbygden.
Tyvärr konstaterar jag att de beslut och förslag som regeringen hitintills åstadkommit, tvärtom utarmar landsbygden.
Det är väl ingen som tror, inte landsbygdsministern heller, att kraftfulla skattehöjningar på arbete och företagande, ökade kostnader på transporter, höjda arbetsgivaravgifter för unga och försämrade villkor för RUT och ROT-företagare gynnar landsbygden.
Det här är beslut som missgynnar landsbygden i större utsträckning än i befolkningstäta områden, där alternativen är fler.
Under föregående vecka redovisades att nyföretagandet, första halvåret 2015, hade minskat i Norrbotten med 4 procent jämfört med samma tid 2014.
Med de beslut som regeringen nu tagit är risken stor att fler väljer avstå från att starta nya företag.
Från politiskt håll talas det ofta om hur viktigt jordbruket är, inte minst för det kulturhistoriskt öppna landskapet.
Dagens bönder har nog svårt att hålla näsan ovanför vattnet utan att drabbas av ännu högre kostnader.
Hur länge har vi en levande landsbygd kvar med ständiga ökade kostnader för transporter, bränsle med mera?
I århundranden har folk bott och försörjt sina familjer genom fiske efter Norrlandskusten och dessutom bidragit till en levande skärgård.
Tiderna förändras och i dagsläget är det ett fåtal yrkesfiskare kvar.
Under de senaste 30 åren har restriktionerna för att fiska lax avlöst varandra och försvårat yrkesfiskets möjligheter att långsiktigt överleva.
Lag och ordning ska givetvis upprätthållas, men vid vissa tillfällen har fiskare känts sig förföljda av alltför nitiska myndighetspersoner.
I förra veckan kände en yrkesfiskare sig kränkt av en myndighetsperson som mer eller mindre tvingade sig inomhus för att kontrollera. Polisen måste ha en trovärdig misstanke om åklagaren ska ge tillstånd till husransakan. Gäller det inte Havs- och vattenmyndigheten? Hets mot yrkesgrupp är väl lika allvarlig som hets mot folkgrupp.
Eller?
Landsbygdsministern – det räcker inte med verbala löften!