Kristina Sehlin MacNeil, Charlotta Svonni och Åsa Össbo gör det mer än lovligt enkelt för sig när säger sig vilja ”nyansera debatten” och hävdar att kärnfrågan är ”asymmetriska maktstrukturer”. Det stämmer inte.
För att leda i bevis att rennäringen är i maktunderläge radar debattörerna upp en mängd fakta och historiska oegentligheter som ingen ifrågasätter. Ett lika klassiskt som genomskinligt sätt att försöka grumla bilden av debatten. Man tillför inget och väljer uppenbarligen medvetet att bortse från dagens situation vilken är diametralt annorlunda än den historiska bild som debattörerna målar upp.
Vem är det som är makthavaren i dag? Vem är det som med ett simpelt telefonsamtal till statens lokala representant kan förhindra alla andra från normalt brukande av naturen? Vem är det som väljer konfrontation och samtidigt framhäver sig som varande ett offer?
Grundfrågan handlar inte om maktasymmetri eller historik. Verkligheten är här och nu, och i den är vi alla medborgare med grundlagsgivna rättigheter. Alla borde vi ha rätt att ta del av den fantastiska natur vi har kring oss och alla möjligheter det innebär. Detta oavsett om det handlar om renskötsel eller det rörliga friluftslivet. Hur vi rör oss framåt i den här frågan är det som borde diskuteras.
Debattörerna har dock rätt i att debatten behöver sansas och nyanseras. Tyvärr bidrar de till ingetdera.