DEBATT: Vem tar bondens pengar?

Sverige har världens strängaste djurskyddsregler, livsmedelssäkerheten är högre än i de flesta andra länder och våra miljökrav är bland de tuffaste i hela världen. Detta medför att svenska livsmedel har ett mervärde. Och det är ett mervärde konsumenterna vill ha.
Jordbruksverkets studie visar att Sveriges konsumenter värdesätter öppna landskap, biologisk mångfald, djurskydd, smittskydd, livsmedelssäkerhet, ekologiskt och ätkvalitet - och att man därför är villig att betala extra för svenska livsmedel.
Mellan två och tre miljarder kronor per år, närmare bestämt.

Konsumenterna betalar alltså för svenska mervärden, men pengarna går inte till bonden. Så vem tar bondens pengar?
Jordbruksverket visar på flera förklaringar. Bristande konkurrens inom handeln ger högre konsumentpriser. Låga priser till bönderna kan också bero på att förädlingsledet inte arbetar kostnadseffektivt.
Vi bönder i Sverige vill fortsätta producera livsmedel med mervärden. Och vi vet att konsumenterna vill kunna göra medvetna val i butik och på restaurang. Men för att detta ska vara möjligt behövs tydligare information på vår mat.
I många EU-länder är ursprungsmärkning av livsmedel mer omfattande än i Sverige. Vi vill se en mer omfattande ursprungsmärkning också i Sverige och förväntar oss att regeringen höjer ambitionsnivån på detta område.

Ska svenska köttbönder uppfylla högre krav än sina europeiska kolleger, ska de naturligtvis ha betalt för det. Det förstår konsumenterna och därför betalar de mer för det svenska köttet.
Men eftersom ersättningen för de svenska mervärdena inte kommer bonden tillhanda, måste något i hanteringen av maten innan den når konsumenten vara oerhört mycket dyrare när det gäller svenskt kött jämfört med utländskt.
Frågan är vad.
Det vill Sveriges bönder ha svar på.

Debatt: Vem tar bondens pengar?