I skogsdebatten anförs ofta att våra folkvalda borde fokusera mindre på att skydda ännu fler hektar av den produktiva skogsmarken. Som grund för detta anförande hänvisas ofta till att alltifrån 20 till 30 procent av skogen skulle vara skyddad.
Eftersom siffrorna ofta varierar samt för att nyansera debatten om skydd av skog vill vi från Naturskyddsföreningen påtala följande: endast cirka 4 procent av vår produktiva skogsmark omfattas av formellt skydd (SCB Statistiskt Meddelande 1601).
Utöver detta så avsätter markägare också skog frivilligt. De frivilliga avsättningarnas mer exakta omfattning, kvalitet och långsiktighet saknas det dock fullständig kunskap om, mycket beroende på familjeskogsbrukets ovilja att göra informationen om dessa avsättningar offentlig.
Om vi gör antagandet att cirka 5 procent av den produktiva skogsmarken omfattas av frivilliga avsättningar, som uppfyller kriterierna om bland annat kvalitet, så är det ändå endast omkring 9 procent av den produktiva skogen som är undantagen från skogsbruk.
Detta ska ställas mot det polititskt bindande åtagandet inom FN-konventionen om biologisk mångfald, som Sverige har iklätt sig, som säger att minst 17 procent av alla landområden av särskilt stor betydelse för biologisk mångfald och ekosystemtjänster ska skyddas.
Det är i detta sammanhang djupt missvisande att påstå att impedimenten (mark som är olämplig för skogs- eller jordbruk) är skyddade.
De utgörs dessutom inte av skogar som är särskilt värdefulla för biologisk mångfald.
Skogsbruket har en viktig roll att fylla i vårt samhälle. Naturskyddsföreningen bejakar ett biobaserat samhälle där såväl kärnkraft som fossilt är utfasade.
Klimatmålet är dock endast ett av riksdagens 16 miljömål, och alla utvärderingar pekar på att vi inte kommer att nå de miljömål som rör skogen med nuvarande styrmedel och åtgärder.
Skogsbruket är idag inte hållbart beträffande en rad aspekter: förlust av biologisk mångfald i såväl skogs- som vattenmiljöer, urlakning av tungmetaller och förlust av sociala värden och kulturmiljövärden.
Den stora utmaningen ligger i att se till att markanvändningen bidrar till att vi når riksdagens miljömål.
I drygt 65 år har en enda metod – kalhyggesbruket – varit totalt förhärskande. Detta är vare sig klokt eller bra.
Det är hög tid att börja använda andra metoder.
Naturskyddsföreningen menar att:
• Nagoyaåtagandet om skydd av minst 17 procent av vår produktiva skogsmark måste uppfyllas.
• Ett rimligt mål är att över tid använda hyggesfritt på cirka 30 procent av skogsmarken.
• Se till att miljöhänsyn tas så att riksdagens miljömål uppnås.