Svenska kyrkan är Sveriges största medlemsorganisation med cirka 6,1 miljon medlemmar. Kyrkan står för en humanitär, kulturell och andlig närvaro i snart sagt varje tätort och plats i landet. Kyrkovalet handlar om att bygga en kyrka som står för de mänskliga värdena – i hela Sverige. Som kristen socialdemokrat och förtroendevald utgår jag ifrån:
1. En funktionell tolkning av religion och religionsforskning och det är vad religion gör för grupp, samhälle eller individ och som ger svar på existentiella frågor, gruppsammanhållning eller stödjer enskilda människor i dennes problem mm
2. En substantiell tolkning som talar om vad religion är utifrån exempelvis trosföreställningar, normer, värderingar och transcedensupplevelser.
När vi talar om Svenska Kyrkan och kyrkovalet går det inte att undvika att tala om mänskliga rättigheter, globalisering, integration och andra samhälleliga frågor.
Jag blir mycket besviken över hur de som säger sig inte vara partibundna nomineringsgrupper i kyrkovalet angriper oss partibundna. Jag vill därvid påtala att många icke partibundna nomineringsgrupper har många i övriga val tillhöriga partier. Även den ursprungliga kristendomen och Jesus ord var att kärlek, omtanke och medkänsla är viktigare än allt annat och att du skall älska din nästa som dig själv. Detta kallar vi socialdemokrater för medmänsklighet vilket är viktigt för oss när vi går till val i Svenska kyrkan.
Alla människor skall behandlas lika därför att alla människor är lika mycket värda. Människor har ingen rätt att döma andra därför att ingen kan påstå sig vara helt felfri sa Jesus. Vi i S går till val med ett budskap att vi vill ha en folkkyrka.
Ungdomar idag är mera jämlika, mer miljömedvetna, betonar i högre grad det personliga ansvaret, är mindre hierarkiska, är mera kritiska men också öppna för nya lösningar och nya utmaningar. Industrisamhället har gjort människor till de vi är och gjort att vi har många värderingar vilka genom postindustriella reflektioner förändras. Vi får ett fördjupat intresse för etik, ödmjukhet och andlighet. Vi bevittnar en postsekulär utveckling. I konsekvens med utvecklingen av mänskliga rättigheter och förändring av nationalstaterna så växer nya värdegemenskaper fram, närmiljön, regionen, världen, religionen och den globala miljön blir viktigare och ger en större värdegemenskap.
Gemenskap innebär att man gör en gränsdragning och där tillhörighet till en religion, en religiös grupp eller en etnisk eller nationell grupp kan vara/bli känslomässigt positiv för individen samt ge en trygghet. Traditioner spelar en stor roll i att känna gemenskap, men i dagens samhälle spelar inte det förgångna samma roll. Det blir en berättelse, en norm som får tjäna som argument för hur jag själv skall agera.
Jag blir mycket besviken när jag läser partipolitiska insändare som inte ser att kyrkan och samhället är ett. Kyrkan ingår i vårt samhälle och vårt samhälle är en del av kyrkan. Som förtroendevald inom kyrkan men också i samhället och distriktsordförande i Socialdemokrater för Tro och Solidaritet fd Broderskap samt dess förbundsstyrelse så möter jag människor från många religioner. Jag kan tydligt se behoven av mer samtal om världen och andra religioner som är en del i vårt samhälle. Alla våra medlemmar som finns på våra vallistor är döpta i Svenska Kyrkan, är aktiva i kyrkan, är frivilligarbetare inom olika områden i kyrkan, går till mässor och andakter och påverkar kyrkopolitiken utifrån våra värderingar som medmänniskor och i vår ideologi, medmänsklighet och solidaritet. Vi har demokratiska nomineringsförfaranden till våra uppdrag och vi använder inte t.ex smutskastning av andra nomineringsgrupper eller karikatyrer i annonser av andra nomineringsgruppers politiska företrädare.