Alla samer omfattas av konventionen

Övriga2006-06-07 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<I>Svar till Karl Rune Bergdahl, NSD Debatt den 1 juni.</I><br /><br />Låt för all del inte mig störa debatten, Pär Isaksson, Karl Rune Bergdahl och Malin Brännström. Det var bara det att jag fick för mig att ni, av förbiseende, inte har fått med alla komponenterna i ivern över att bedriva en saklig debatt i ämnet.<br /><br />Först. Ett ökat samiskt inflytande. Här är det fråga om en proposition som riksdagen nyligen har antagit. Huvudinnehållet är att staten vill överföra en del myndighetsuppgifter på sametinget. Det delikata i sammanhanget är att sametinget enhälligt (okt 2005) har beslutat att inte ta emot dessa uppgifter. <br /><br />Sametingets motivering är att så länge staten håller på med ?institutionell rasism? är sametinget inte beredd att medverka.<br /><br /><br /><br />I slutet av 1800-talet var statens inställning att ?lapparna är föga ägnade att själva ta hand om upplåtelserna? av den egna jakt- och fiskerätten inom renskötselområdet. Synsättet har bibehållits sedan dess, men i offentlig textmassa har det tonats ner. <br /><br />Med propositionen ?Ett ökat samiskt inflytande? tyckte riksdagen att det åter var dags att påminna medborgarna om att samer inte har samma kompetens som majoritetsbefolkningen vad gäller olika förvaltningsuppgifter. Denna gången var man tydligare än 1886. <br /><br />Samekonventionen syftar inte till att ge samerna utökade rättigheter. Syftet är enbart att ge ett minimiskydd för de rättigheter som samer har på folkrättsliga grunder. <br /><br /><br /><br />Världssamfundet har i mer än 50 år arbetat för att stärka skyddet för urbefolkningarnas rättigheter. Syftet med internationella konventioner, såvitt fråga är om urbefolkningar, är således att förmå lagstiftarna i olika länder med urbefolkningar, att lagstiftningsvägen öka skyddet för urbefolkningarnas rättigheter mot trycket från majoritetsbefolkningarna.<br /><br />Sametinget har med röstsiffrorna 22-9 uttalat stöd för att Sverige ska ansluta sig till konventionen. De som röstade emot förslaget var det samiska markägarpartiet Jakt- och fiskesamerna. Deras inställning är, som bekant, att samebyarna ska avvecklas och att markägaren, samisk eller icke-samisk, ska ha ensamrätt till sin mark. <br /><br /><br /><br />Anhängare till partiet processar i dag om att få en sådan rätt. Om de lyckas kommer så småningom all mark ovanför odlingsgränsen ägas med lagfart av ättlingar till gamla samiska lappskattelandsinnehavare. <br /><br />Jag bedömer att det finns ungefär 300 samer som kan få lagfart och ensamrätt till all mark ovanför odlingsgränsen. De kan därefter, i egenskap av markägare, upplåta hela jakten och fisket till högstbjudande. Och ensamma bedriva renskötsel på sin markplätt.<br /><br /><br /><br />Av debatten här i NSD kan man också konstatera att debattörerna är osäkra på vilka grupper av samer som omfattas av konventionen. Trots att det tydligt framgår av konventionstexten att alla samer omfattas av den, betonade sametinget (samlat i plenum i maj 2006 i en egen att-sats) vikten av att alla samer ska omfattas av konventionen. <br /><br />Det innebär i varje fall att alla samer som finns med i den samiska röstlängden omfattas av konventionen. <br /><br />ILO:s konvention 169 är konstruerad på ett annat sätt. Enligt artikel I är det sametinget som beslutar vilka grupper av samer som omfattas av den konventionen. Då renägarna är i minoritet i sametinget är det teoretiskt möjligt att tinget röstar för att renägarna inte omfattas av konventionen, varvid de tvingas upphöra med renskötsel samt binäringarna jakt och fiske. <br /><br />Att sametingets majoritet skulle rösta för att ta bort den stommen, är bara en önskedröm som ett fåtal människor i Sverige bär på. <br /><br /><br /><br />Till sist något om Jakt- och fiskerättsutredningen. Utredaren Sören Ekström påstår i utredningen att sametingets majoritet gillar utredningens slutsatser; att hälften av samernas jakt- och fiskerätt skall konfiskeras till förmån för staten. Till saken hör att utredaren först hade konstaterat att jakt- fiskerätten ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen sannolikt är en samisk ensamrätt. <br /><br />Sametinget ska avge sitt remissyttrande i oktober 2006. Är det någon som tror att sametinget ska gilla utredarens konfiskeringsförslag?<br /><br /><br /><br /><NamnUPortr><B>Lars Wilhelm Svonni</B><br /><br /></NamnUPortr><Presentation>Sametingsledamot</Presentation>