I ett förslag som börjar gälla den 1 juli i år ges de i dag förmögnaste en möjlighet köpa "hushållsnära tjänster" för upp till 100 000 kronor och dra av 50 procent. För att ha lågt avlönade kvinnor som städar hemma hos sig.
"Hushållsnära tjänster" är bara en täckmantel för slitsamma pigjobb. Vilken vanlig arbetare har råd att köpa städtjänster för 100 000 per år?
Reportern Kerstin Fredholm arbetade några månader som svart städhjälp och skriver
i sin bok "Fint hemma" om sina upplevelser. Kerstin trodde att hon skulle arbeta hos stressade barnfamiljer eller hos sjuka pensionärer.
Men av dem som köper dessa tjänster är de flesta fullt friska utan hemmavarande barn, med en inkomst som skulle göra det möjligt att betala vitt om bara viljan fanns.
Hon fick anpassa sig till allehanda nycker och nedlåtande behandling. Hon skulle tacksamt ta emot gamla wienerbröd och avlagda kläder och se det som en del av lönen.
Kerstin låg själv högst på lönelistan, med 75-125 kronor
i timmen. "Polskorna", som arbetsgivarna själva valde att kalla dem, hade omkring 70 kronor i timmen. Nästan ingen av de c:a 20 arbetsgivarna ville betala skatt.
Även regeringens vita jobb är osäkra. Arbetsgivaren kan alltid avsluta anställningen utan att uppge något skäl. Det betyder att om städhjälpen protesterar mot felbehandling så är det enkelt för arbetsgivaren att avskeda henne.
Detta är olagligt! Men det är svårt att bevisa att uppsägningen gjordes av just detta skäl.
Den som anställer pigor köper inte bara tjänsten; han/hon renderar även en viss "status", genom ett ovärdigt förtryck av "pigorna". När man städar i ett privat hem har man inte den kollektiva styrkan som finns på en vanlig arbetsplats.
Vad regeringens syfte med det här förslaget är blir mer uppenbart om man tittar på resten av dess politik. Pigavdraget är en del av "planen" för att skapa en otrygg arbetsmarknad.
Genom attackerna på och försämringarna av a-kassan med höjda avgifter och sänkt ersättning vill man tvinga fram en låglönemarknad, som hårdast drabbar kvinnor, i till exempel vård, skola och omsorg.
Att alltid få minst i lönekuvertet är också en form av förtryck.
Den första stora vågen av kvinnokamp kom i början av 1900-talet; då vann vi rösträtten. Den andra vågen kom på 1970-talet, när kvinnor i stor skala kommit ut på arbetsmarknaden.
Båda dessa kamprörelser var en följd av att kvinnorna inte var ensamma om sina problem utan gjorde gemensam och enad sak.
Med pigjobben vill högerregeringen frånta oss den styrkan, genom att ta tillbaka jobb där kvinnor åter blir ensamma och därmed hamnar i en utsatt situation.
Nu måste vi genom demonstrationer och olika manifestationer visa att vi i den arbetande klassen insett vårt värde och vår makt.
Att vi tillsammans har styrkan att ta strid mot
högerregeringens nygamla kvinno- och arbetarfientliga politik.
kommunfullmäktigeledamot
rättvisepartiet socialisterna