DEBATT: Allianspartiernas politik slår hårt mot glesbygden

Den moderatledda regeringens budget slår hårt mot glesbygden. Budgetpropositionen framstår som en blandning av förslag som, direkt och indirekt, ökar de regionala klyftorna på en rad områden. På punkt efter punkt är det välbärgade storstadsområden som sticker ut som de stora vinnarna. Vänsterpartiet menar att i glesbygden och i områden där arbetslösheten redan idag är hög behövs offentliga investeringar. Där utgör den offentliga sektorn en tillväxtmotor i samhällsutvecklingen. När vinstjagande utbildningsbolag och vårdkoncerner planerar sin verksamhet finns sällan glesbefolkade områden med på kartan över attraktiva marknader. I den borgerliga regeringens Sverige prioriteras glesbygden bort, och politiken utformas efter storstädernas rikemansområden. Högerregeringen genomför som väntat gigantiska skattesänkningar. Innan valet talades om en tusenlapp mer i plånboken för vanligt folk. Idag vet vi vilka de verkliga vinnarna är: de som har förmögenheter och stora villor i storstäderna. Kalaset finansieras genom höjda avgifter och sänkta ersättningar till de arbetslösa. Tanken tycks vara att pressa de arbetslösa så hårt att de blir tvungna att ta låglönejobb och till sist gör regeringen det billigare för dem som har råd att hålla sig med barnflickor och städerskor. Så är cirkeln sluten: de rika blir rikare, och de fattiga blir fattigare. Klassisk moderat omfördelningspolitik som även glesbygdssverige får vara med och betala. I den borgerliga regeringens statbudget lyser sysselsättningspolitiken med sin frånvaro. De tvingar ut ytterligare 60 000 människor i öppen arbetslöshet. Människor ställs i öppen arbetslöshet utan att några nya jobb kommer till. Allianspartiernas politik slår hårt mot arbetslösheten i glesbygden när de stora neddragningarna görs på alla former av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Jobben blir färre, plusjobben försvinner och neddragningarna på Ams-åtgärderna bli omfattande. Efterfrågan på tjänstefolk är och förblir begränsat till de förmögna som företrädesvis finns i storstadsregionerna. Inte ens regeringens egna experter kan på allvar tro att subventionering av hushållsnära tjänster är lösningen som ska få slut på arbetslösheten. Ändå är det den enda konkreta "jobbreform" som läggs fram, allt annat är förhoppningar och så kallade dynamiska effekter av skattesänkningarna. Regeringens budget sätter också stopp för de utbildningssatsningar som inneburit att många glesbygdsbor kunnat utbilda eller omskola sig till nya framtidsjobb. Indragna arbetsmarknadsutbildningar, färre utbildningsplatser på högskolorna, slopade 25:4-regler och stora neddragningar på komvux markerar återgången till ett system där utbildning är ett privilegium för ungdomar från storstädernas välbärgade hem med studietradition. Istället för arbete får vi av regeringen en försämrad arbetslöshetsförsäkring. Istället för avdrag för resor till arbetet får de rika i storstäderna avdrag för sina barnflickor. Istället för regional rättvisa får vi flyttlasspolitik. Istället för en hållbar och framåtsyftande politik för utveckling av hela landet får vi en total kapitulation för glesbygden. <NamnUPortr>Ulla Andersson </NamnUPortr><Presentation>Gävleborg </Presentation><NamnPortr>LiseLotte Olsson </NamnPortr><Presentation>Västerbotten </Presentation><NamnPortr>Siv Holma </NamnPortr><Presentation>Norrbotten </Presentation><NamnPortr>Gunilla Wahlen </NamnPortr><Presentation>Västernorrland Riksdagsledamöter vänsterpartiet</Presentation>

Debatt: Allianspartiernas politik slår hårt mot glesbygden

Istället för en hållbar och framåtsyftande politik för utveckling av hela landet får vi en total kapitulation för glesbygden, skriver fyra riksdagsledamöter från vänsterpartiet.