När Kent Ögren och Lars U Granberg varnar för konsekvenserna efter avskaffandet av den så kallade stopplagen är det knappast någon som blir förvånad.
Att den nya regeringen återställer möjligheten för andra än landsting att driva bland annat sjukhus och vårdcentraler kommer det, enligt Ögren och Granberg, att leda till att de med tjock plånbok ges möjlighet att gena i sjukvårdsköerna. Befolkningen kommer att delas upp i ett A- och ett B-lag.
Kanske är Ögren och Granberg de enda två i länet som inte redan sett att vi redan har ett A-lag och ett B-lag. Visserligen är det oftare andra än ekonomiska resurser som bestämmer vilket lag man tillhör, vilket för övrigt regelbundet exemplifieras av socialdemokratiska toppolitikers flitiga utnyttjande av privat sjukvård.
Det är förstås så att herrar-na nu tar till ett beprövat knep för att om möjligt undvika det de mest av allt fruktar, en öppen diskussion angående den norrbottniska sjukvårdens djupgående organisatoriska och ekonomiska problem.
Senaste tiden har vi i media, utöver de numera obligatoriska insändarna från besvikna och frustrerade patienter, kunnat ta del av ett nödrop från förtvivlade intensivvårdssköterskor vid länssjukhuset i Sunderbyn.
Budskapet är att man, på grund av den ökade belastning den förändrade organisationen för patienter i behov av operation medfört, nu regelbundet bryter mot hälso- och sjukvårdslagen. Landstingsledningens reaktion på brevet från sjuksköterskorna är skamlig.
Vi har även noterat hur man i östra Norrbotten, helt bakom ryggen på oss politiker, förbereder genomgripande, nya organisationsförändringar.
Tillvägagångssättet avslöjar en betydande grad av desperation från ledningens sida.
Det är självfallet den politiska oppositionens skyldighet att nu försvara landstingsanställdas rättighet att påtala missförhållanden utan att förnedras av representanter för den högsta ledningen, i detta fall Kent Ögren och Elisabeth Holmgren.
Det är vidare vår politiska skyldighet att beivra det demokratiska underskott som nu så naket avslöjas när man försöker genomdriva stora verksamhetsförändringar utan vare sig föregående debatt eller beslut i landstingsfullmäktige.
Vår allra största skyldighet är ändå att inför alla människor
i Norrbotten kräva att de organisatoriska och ekonomiska problem som uppenbarligen ligger till grund, nu äntligen öppet och korrekt redovisas.
Vi föreslår därför att de tre stora fackförbunden i en enkel rapport till oss och landstings-ledningen presenterar sin respektive analys över vilka problem de senaste strukturförändringarna medfört samt förslag till åtgärder.
Läkarföreningens ordförande, Robert Svartholm, redovisar för landstingsoppositionen före nästa fullmäktigemöte.
Samma önskemål riktar vi alltså även till Vårdförbundet och Kommunal.
Ögren och Granberg debatterar stopplagen för att gömma sig undan verkligheten.
Vi vill hellre diskutera den galopperande norrbottniska sjukvårdskrisen.
Erik Lundström, fp
i Norrbotten