DEBATT: Bergdahl, vi söker endast skydd för de rättigheter vi har på folkrättsliga grunder

Svar till Karl Rune Bergdahl, NSD Debatt den 15 juni. Tidningar brukar, typiskt sett, förmedla det som är nytt; alltså ältar jag inte. I stället riktar vi blickarna mot förhållandena mellan odlingsgränsen och lappmarksgränsen. Före bolagiseringsprocessen, i slutet av 1980-talet till mitten av 1990-talet var endast cirka fem procent av markerna belastade med lagfart. I dag ?äger? Sveaskog i stort sett all mark med lagfart. Som sådana markägare kan de upplåta all jakt och fiske på aktuella marker till högstbjudande, utom vad gäller den samiska jakt- och fiskerätten. Principiellt sett har Sveaskog (samt ett fåtal privata markägare) och samerna en delad jakt- och fiskerätt inom dessa områden. Enligt uttalanden av stolta företrädare för regeringen 1993 är det bara en tidsfråga innan marken ovanför odlingsgränsen också bolagiseras. Om det görs eller möjligtvis när det görs är det Sveaskog som upplåter jakt- och fiskerätten efter eget gottfinnande och efter egen prissättning. Karl Rune Bergdahl, vem ska du då klaga på om skogsbolaget inte upplåter jakt- och fiskerätt åt dig till ett skäligt pris? Som du förstår behåller samerna sin jakt- och fiskerätt, visserligen inskränkt genom att rätten blir delad mellan skogsbolaget och samerna. Nej, Karl Rune Bergdahl, vi söker inte efter utökade rättigheter utan endast skydd för de rättigheter vi har på folkrättsliga grunder (jämför även med utslaget i skattefjällsmålet NJA 1981 s 1). Många länder med urfolk har ratificerat ILO 169, vilket har inneburit ett skydd för urfolkens rättigheter och kanske framför allt att man då har fått stopp på markspekulerandet av kommersiella intressen. <NamnUPortr>Lars Wilhelm Svonni </NamnUPortr><Presentation>Sametingsledamot</Presentation>

Debatt: Bergdahl, vi söker endast skydd för de rättigheter vi har på folkrättsliga grunder