De lever också på bidrag

Fotograf: Extern

Fotograf: Extern

Foto: Fotograf saknas!

Övriga2007-11-22 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
➤ Svar till Krister Hammarbergh, NSD Debatt den 17 november.



Krister Hammarbergh skriver att man håller på att utreda en obligatorisk a-kassa. Man kommer väl därmed få bort vissa avarter, till exempel;

4 En framtida liknande Schenströms-affär kommer väl då leda till a-kassa med karensdagar i stället för två årslöner à 84 000 kronor i månaden.

4 Inkomstgarantin kommer väl att tas bort, läs följande: När riksdagsledamöter slutar får de en garantilön på 460 800 kronor det första året. Om de suttit mer än sex år får de fortsatt inkomstgaranti.



Riksdagsledamöterna får också pension vid fyllda 65 från riksdagen om de suttit i minst sex år och har fyllt 50 när de slutar.

Hur stor inkomstgarantin är beror på hur länge de suttit. För dem som har andra inkomster minskar garantin.

Hel inkomstgarantin får den som suttit i minst tolv år. Den är på 66 procent av riksdagslönen (alltså 31 680 kronor per månad), utom under första året, då garantin är 80 procent (alltså 38 400 kronor). Detta är före den sista höjningen till riksdagsledamöterna.

För den som suttit i mellan sex och tolv år i riksdagen minskar garantin men är även då 80 procent under det första året. Mellan tre och sex år gäller inkomstgarantin endast ett år och är 80 procent.



En ledamot som är över 50 år och har suttit 12 år i riksdagen, kan kvittera ut inkomstgarantin fram till 65 års ålder. Enligt kommitten har vissa riksdagsledamöter svårt att återgå till det vanliga arbetslivet efter avslutat uppdrag.

Cirka 40 riksdagsledamöter som slutat lever nu på inkomstgarantin och kommer i och med en obligatorisk a-kassa därmed att tvingas anmäla sig på arbetsförmedlingen.

Eftersom de som lever på arvode även fått jobbavdraget så har man därmed likställt arbete och arvode, så det går då inte längre att ha speciella regler för de förtroendevalda.



Man vill även ha bort fusket. Vad har Hammarbergh tänkt göra åt följande.

Många riksdagsledamöter har kommit på ett eget sätt. De struntar helt enkelt i att sjukanmäla sig och slipper på så sätt få mindre pengar i lönekuvertet.

Sveriges Radios Ekoredaktion har avslöjat att 35 riksdagsledamöter förra året (innan sista valet) var så sjuka att de inte ens kunde arbeta hemifrån. Ändå sjukanmälde de sig inte.

Granskningen visade också att 60 procent av samtliga riksdagsledamöter inte varit sjukanmälda en enda dag trots att vissa suttit på riksdagsbänken i åratal.