i Kiruna. Mikroföretagen ser lokalbrist, svårigheter att hitta personal och krångliga regler som hinder för deras expansion i Kiruna.
Kommunens nya lotsfunktion är det få företagare som använder. I Pajala vill nio av tio mikroföretag expandera verksamheten, men upplever att de hindras av krångliga regler och långa handläggningstider.
Det visar en ny studie från Forum för småföretagsforskning, FSF, som har granskat företagsklimatet för de minsta företagen inom upplevelse- och tillverkningsindustrin
i 14 svenska kommuner.
Kiruna sjönk i år från plats 260 till 271 på Svenskt näringslivs index över kommunernas företagsklimat. Pajala tappade 36 placeringar och sjönk från plats 240 till 276.
Detta kanske bekymrar kommunernas politiker och tjänstemän. Men småföretagarna själva är ointresserade.
Nio av tio mikroföretagare, företagare med mellan två och nio anställda, känner inte till eller bryr sig inte om de olika rankningar av företagsklimatet som genomförs årligen.
Det finns flera risker med dessa rankningslistor. Kommunerna jämför sig med varandra, trots att förutsättningar och behov kan skilja sig kraftigt mellan kommuner.
Listorna leder till att kommuner avstår från att genomföra egna undersökningar, och dessutom påverkas kommunerna att genomföra åtgärder som inte alls är efterfrågade av de minsta företagen.
I FSF:s rapporter framgår att många mikroföretagare ser kommunen som ett hinder
i deras utveckling, framförallt när det gäller långa handläggningstider.
Företagarna anser att kommunen och staten lägger för stor vikt vid stora, etablerade företags situation istället för att skapa möjligheter för mikroföretagen att växa.
I rapporten framkommer att aktiviteter som företagsbesök, frukostmöten och utredningar om företagsklimatet visserligen är bra, men de är inte företagarnas viktigaste frågor.
Högst på deras agenda står beslutsfattarnas (bristande) förståelse för företagarnas problem och kommunens (onödigt långa) handläggningstider. Många företag inom upplevelseindustrin upplever dessutom att kommunen bedriver konkurrerande verksamhet, utan krav på lönsamhet eller med förlust för kommunen.
Småföretagen anser dock inte att kommunen är en särskilt viktig regional aktör för dem. De ser tillgången till banker och revisorer som väsentligt viktigare för tillväxten, än stöd från kommunen, Almi företagspartner och länsstyrelsen.
Men så behöver det inte vara.
På mikroföretagens önskelista finns en rad konkreta åtgärder. Om Kirunas och Pajalas respektive kommunstyrelseordföranden, Kenneth Stålnacke, s, och Bengt Niska, s, vill visa att de lyssnar på de små företagen ska de:
4 Utbilda de handläggare som har direktkontakt med företagare om företagarnas villkor, istället för att satsa pengar på lotsverksamhet och "one-stop-shop".
4 Garantera maxtider för handläggning av ärenden som berör företagare.
4 Sluta konkurrera med tjänster som de små företagen själva kan erbjuda.
4 Skapa lokala utvecklingscentrum för små företag.
Småföretagens roll för sysselsättningen är stor, det är inte i de stora företagen de nya jobben skapas.
Kommuner som tillgodoser småföretagens behov har alltså mycket att vinna.
för småföretagsforskning
för småföretagsforskning