På grund av regler från din plattformsleverantör kan du tyvärr inte utföra prenumerationsärenden i appen.
Debatt: Det finns utrymme för löneökningar
Övriga2007-01-04 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<I>Svar till Hans Mörtberg, NSD Debatt den 2 januari.</I><br /><br />I ert gemensamma debattinlägg den 13 december framhöll ni faran med vad ni ansåg vara ett på tok för högt lönekrav från LO, nämligen fyra procent. <br /><br />Min ståndpunkt är den att det visst finns utrymme för löneökningar eftersom vinsterna inom industriföretagen är de största någonsin och att lönepåslagen har hållits på en mycket låg nivå under femton års tid, trots att vinsterna hela tiden har ökat. <br /><br /><br /><br />Den här avtalsrörelsen handlar om att minska inkomstskillnaderna och att försöka överbrygga förmögenhetsklyftan mellan ägarna till de börsnoterade storföretagen och löntagarna. Som jämförelse till fjolårets aktieutdelning i de börsnoterade företagen på 170 miljarder kronor kan nämnas att LO:s och TCO:s krav på fyraprocentiga lönelyft motsvarar cirka 50 miljarder. <br /><br />Det är nu eller aldrig. Om det inte finns utrymme för fyraprocentiga lönepåslag nu kommer det aldrig att finnas. <br /><br /><br /><br />Om en del av det enorma kapital som regnar ner över storföretagens aktieägare överförs till produktionspersonalen så ökar som sagt köpkraften för dem som behöver det. Och detta att pengarna kommer i omlopp betyder långt mer för ekonomin än att vi ännu en gång ska acceptera låga löneavtal för LO-kollektivet. <br /><br /><br /><br />Vinstpengarna måste återanvändas i samhället till handel och investeringar och det görs bäst om man sprider ut dem till hela befolkningen, då ökar allas inkomster. Men de gör definitivt inte det om inkomstskillnaderna fortsättar att öka och låginkomsttagarna lämnas efter. <br /><br />Höga reallöner genererar också höga skatteintäkter till kommunerna eftersom de växer i takt med löntagarnas inkomster och därmed skapas utrymme för höjningar av de offentliganställdas löner. <br /><br /><br /><br />Exportera från ett högt utvecklat och kunskapsmässigt framstående land som Sverige kan man alltid göra om ens produkt är unik i fråga om kvalite och prestanda. SSAB:s produktion av höghållfast specialstål är en sådan produkt som säljer oberoende av produktionskostnaden. <br /><br />Men om produkten kan tillverkas i ett annat land till en tredjedel av kostnaden så kan inte Sverige möta den konkurrensen med låga löner. Om vi ska utjämna löneskillnaderna mot låglöneländerna så slår vi ut köpkraften för svenska konsumenter på den för ekonomin dominerande hemmamark-naden. <br /><br /><br /><br />Ett land som Sverige kan helt enkelt inte konkurrera med lönerna utan måste satsa på kunskap och teknikutveckling på exportsidan. På hemmamarknaden finns dock ett enormt behov av tjänste-företag och detta är ju småföretagens största verksamhetsområde. <br /><br />Bra löner ger en stor efterfrågan på småföretagens produkter inom landet och här är kollektivavtalen en garant för löner och prisnivåer. <br /><br />Visst finns det företag som hotas av utslagning om de inte kan konkurrera mot andra länders lönenivåer, men alternativet att inte utmana storfinansen om fördelningen av nationens största inkomster tror jag är långt mer för-ödande. <br /><br /><br /><br />Svenska löner är inte högre än i de flesta andra väst-<br />europeiska länder, inte ens löneledande, men givetvis högre än i de östeuropeiska staterna vars ekonomier bara är en tredjedel av de i väst. <br /><br />Det är väl snarast de öst-europeiska lönerna som behöver öka och närma sig de <br />i väst för att vi ska kunna handla med varandra på lika villkor.<br /><br /><NamnUPortr><B>Krister Engman</B></NamnUPortr>
