En ny politisk kurs
Utförsäljningen av gymnasieskolan manifesterar ännu en gång att socialdemokraterna i Luleå tydligt slagit in på en ny politisk kurs.
Den socialdemokratiska kommunledningen i Luleå vill sälja gymnasieskolan. Fotograf: Kurt Engström
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
När vänsterpartriet fanns i stadshuset var vi överens med s om att vi, så långt som möjligt, skulle göra oss oberoende av privata fastighetsägare för att slippa sitta i förhandlingar om hyror, service och underhåll.
Långsiktigt betraktades detta som det bästa för kommunskattekollektivet. Detta synsätt har nu övergivits av s och Karl Petersen låter meddela att vi kan sälja ut allt vi äger.
På kort sikt kan kommunen göra en vinst med den försäljning av gymnasieskolan som nu föreslås. Men i takt med våra avskrivningar sjunker kommunens kostnader och på längre sikt blir affären inte lönsam alls.
Det finns ett förslag att kunna återköpa fastigheterna efter tio år, vilket i och för sig är ett märkligt förfarande. En kommun ska tänka långsiktigt i sådana här frågor. Men låt oss tänka tanken att vi köper tillbaka gymnasieskolan om tio år. Vem vet i dag vad bankräntan är då?
Förmodligen behöver kommunen låna upp de pengarna när vi kommer dit. Vad blir den årliga driftskostnaden då?
Jag får en känsla av att kommunledningen är bekymrade över hur pengarna ska räcka till (Coop arena, Kulturens hus etc). Den ekonomiska utvecklingen och befolkningsutvecklingen är inte vad den borde vara.
Det är därför ett fattigdomsbevis att börja på att sälja ut gemensam egendom för att få ihop det. En försäljning som dessutom långsiktigt kan bli en boja om foten för kommande kommunledningar.
I privatiseringsfrågan hade vi tidigare en återhållsam syn. Vi sålde förvisso Arcus Camping då inte ens vänsterpartiet anser att vi behöver äga och driva allt mellan himmel och jord.
Men nu har alla proppar gått ur. Lokalvård och en rad andra verksamheter, hyreslägenheter och skolbyggnader föreslås nu bli föremål för upphandling och försäljning.
Det faktum att s gett fem personer (LuleBos styrelse) mandat att besluta om fastighetsaffärer i miljardklassen, utan att behöva fråga fullmäktige, är ytterligare ett bevis på en allt mer borgerligt influerad politik.
I fråga efter fråga går (s) de borgerliga till mötes vilket inte alls förespeglades i valrörelsen 2006.
Det framstår som allt tydligare, att vänsterns förlorade plats i stadshuset innebar en kursändring i politiken.
De privatiseringar och försäljningar som nu föreslås var helt enkelt inte möjliga då vi satt i stadshuset.