DEBATT: Ett dåligt och fegt beslut

Miljödomstolens beslut att Boliden Mineral ej behöver fondera 210 miljoner kronor för efterbehandling av Aitik-gruvan var ett dåligt och fegt beslut. Dessutom tillät man en höjning av avfallsdammen med 36 meter, vilket är ett farligt risktagande. Allt arbete med miljön ska göras efter en försiktighetsprincip. Det har länsstyrelsen alltid förordat. Men bolaget använder sig ej av denna princip. Det är bra att naturvårdsverket överklagat domstolens beslut. Bolagets efterbehandling innebär att gruvavfallet täcks med ett täckskikt av kompakterad morän 2x0,5m och ett skyddsskikt 0,3m icke kompakterad morän. Enligt naturvårdsverkets rapport 4202 borde skyddsskiktet efter svenska förhållanden vara 1-2 m. Manfred Lindvall har presenterat en licenciatuppsats om Aitik. Enligt honom ska gruvområdet bli en tallhed. Frågan blir då var tallrötterna ska få fäste när skyddsskiktet endast är 0,3m och något växtskikt eller rotskikt inte finns. Redan 6 oktober 1997 sa docent Stig Ledin att den packade moränen har en täthet som gör det omöjligt för växternas rötter att tränga in i moränen. I Koncessionsnämndens beslut för miljöskydd 22 december 1997, på sidan 5, sägs det enligt bolagets beräkningar att nedträngningen av rötter i tätpackad och vattenmättade material inte kan förekomma i sådan omfattning att tätskiktets prestanda påverkas i någon avgörande grad. Frekvensen av rötter på 1,3m djup är obetydlig, vilken kan studeras i moräntäkterna i Aitik. Frågan blir då: kan rötterna tränga in i tätskiktet eller inte? Kan rötterna det är det mycket allvarligt för efterbehandlingen av gruvan. Om inte kan knappast tallar av någon riktig storlek växa där. När gruvan blir djupare kommer den inte att vattenfyllas, som tidigare beräknats ta 70 år utan först om mycket längre än 100 år. Eftersom skillnaden mellan den miljömässiga säkra utsläppsnivån och den nivå man med nu kända förhållanden kan nedbringa utsläppet till är förhållandevis stort, så kan det bli problem när dagbrottet är vattenfyllt. Till dess att dagbrottet är vattenfyllt ska bolaget stå ansvarigt. Det är beklagligt att länsstyrelsen inte ville eller vågade överklaga miljödomstolens beslut. Landshövding PO Eriksson tillbakavisar att miljöenheten blivit överkörd, men vad är det annars när länsledningen med honom i spetsen övertar beslutet. Det är ju ändå miljöenheten som varit med hela tiden och vet allt om detta och har den kompetens som behövs. Jag tror inte länsledningen besitter denna kompetens. Till min förvåning säger länsrådet Håkan Spett att de inte vill bråka om miljön. Miljön bråkar man inte om, den förhandlar man om med största försiktighet som ledstjärna. Miljön är aldrig kompromissbar. Aitikgruvan är ett av Sveriges största miljöproblem, därför är jag rädd att de åtgärder som vidtagits för efterbehandling inte räcker till. </No_style> <NamnUPortr>Gustav Nilsson </NamnUPortr><Presentation>Gällivare</Presentation>

Debatt: Ett dåligt och fegt beslut