DEBATT: Facket måste bygga nytt politiskt alternativ

Svar till Tobias Baudin, NSD Debatt den 17 januari, samt till Ylva Mjärdell, NSD Debatt den 23 januari. Under våren väntar en tuff match om lönerna. I ena ringhörnan står direktörer och politikerpampar, med byxfickorna överfulla med guldpengar efter år av vinstrekord. I andra hörnan arbetare i privat och offentlig sektor, vars liv trots tillväxten blivit allt mer otryggt och som fått nöja sig med smulor från de rikas vinstfest. Tobias Baudin redovisar den 17 januari Kommunals avtalskrav på 16 200 kronor i lägsta lön, minst 825 kronor per månad och heltidsanställd plus en jämställdhetspott på 205 kronor per månad. Trots dessa alldeles för låga krav väntar en hård strid mot politiker i kommun och landsting. Precis som i tidigare förhandlingar (till exempel vid den svikna kommunalstrejken 2003) så är socialdemokraternas och högeralliansens kommunal- och landstingsråd rörande överens om att lönerna ska hållas tillbaka, samtidigt som allt större del av kakan går till de rika. Hela LO-kollektivets lönekrav på 3,9 procent beräknas kosta totalt cirka 19 miljarder kronor extra för arbetsgivarna. Det kan jämföras med de 265 miljarder som de stora företagen i år väntas dela ut till sina aktieägare. Inte sedan andra världskriget har lönernas andel av produktionen varit så låg som idag, och vinsterna så stora! Även om det i kommuner och landsting till stor del är socialdemokraterna som bromsar höjda löner för kommunalare är Ylva Mjärdells ifrågasättande av kommunals stöd till (s) enbart hyckleri (NSD 23/1). Som folkpartist tillhör Mjärdell själv ett av de partier som hårdast attackerar fackföreningsrörelsen och dess medlemmar: Med sänkt A-kassa och höjda a-kasseavgifter vill högerregeringen tvinga fram en låglönemarknad och försvaga facket. Det är inte fel att fackföreningar stödjer politiska partier och tvärtom. Fel blir det när facket på grund av dess byråkratiska koppling till (s) fortsätter att stödja socialdemokraterna som numera, tillsammans med alla övriga etablerade partier, är ett arbetsgivarparti, till exempel i Luleå kommun. Facket måste stärkas för att stå emot den offensiv som nu lanserats av högerregeringen och arbetsgivarna. Nu mer än någonsin behövs ett kämpande och demokratiskt fack som utan hänsyn till vare sig kommunalråd eller direktörer tar strid för rejäla löneökningar och för att slå tillbaka högerregeringens planer på en låglönemarknad. När facket utan att skämmas visat sin styrka i blockader och aktiva och bestämda strejker har segrar vunnits (exempelvis Vaxholm). När fackledningen tagit hänsyn till nedskärnings- och högerpolitiker i (s), som i kommunalstrejken 2003, har den fackliga kampen paralyserats. Vårens avtalsrörelse måste vara början på en återfödelse av arbetarrörelsen. När socialdemokraterna förborgerligats och facket står under attack från allt aggressivare kapitalägare måste fackliga aktivister runt om i landet gå i bräschen för bygget av ett nytt politiskt alternativ för arbetare och ungdomar. Fritt från pampar och privilegier och med ett tydligt program: mot låglönemarknad, öppningsklausuler och försämrade arbetsvillkor, mot nedskärningar, privatiseringar och företagsnedläggningar, för höjda löner, utbyggd offentlig sektor och investeringar i nya jobb. Låt de rika betala! <NamnUPortr>Jonas Brännberg </NamnUPortr><Presentation>Gruppledare kommunfullmäktige, rättvisepartiet socialisterna, Luleå</Presentation>

Debatt: Facket måste bygga nytt politiskt alternativ