Den högre utbildningen i Sverige är i dag utspridd på ett stort antal utbildningsinstitutioner. Att det är dåligt för både utbildningskvaliteten och för den nödvändiga specialiseringen är de flesta överens om så även Högskoleverkets nye chef Anders Flodström.
Den logiska konsekvensen att minska antalet platser och orter är däremot politiskt svår, då varje kommun i princip menar att det är en rättighet att ha sitt egna universitet.
Detta är en fråga politiker måste våga ta i för Sveriges och inte minst teknikföretags framtida kompetensförsörjning.
Svenska universitet befinner sig sällan i toppen av den internationella rankingen. Våra universitet får ofta se sig utkonkurrerade av motsvarigheterna i exempelvis Storbritannien och USA, men också av grannländer som Danmark.
Mäter man universitet som helhet är det, bortsett från Karolinska institutet, sällan som svenska universitet lyckas locka de bästa studenterna eller erbjuda spetsforskning i världsklass.
Det stora antalet utbildningsanordnare kombinerat med anslagssystemet har också inneburit att ovanliga utbildningar skapats för att locka studenter. Att de inte svarar upp till de svenska företagens behov och verklighet har man sett som underordnat.
Inte heller det faktum att studenter satsar år och studielån för att gå utbildningar som inte leder till ett inträde på arbetsmarknaden har föranlett några mer påtagliga åtgärder.
Tomma utbildningsplatser leder till låg kvalitet på utbildningen. Detta i kombination med bristen på specialisering och spetskompetens utgör ett hinder inte minst för Teknikföretagens medlemsföretag.
Kompetensförsörjningen är ett problem för teknikföretag och bristen på kompetent personal är inom vissa områden akut. Lärosätena måste specialisera sig mer annars hamnar Sverige ännu lägre i rankningar som mäter utbildnings- och forskningskvalitet och förutsättningarna för att bedriva avancerad och konkurrenskraftig industriell produktion i Sverige kommer att försämras.
Detta är två faktorer som är avgörande för landets tillväxt och välstånd.
Utbildning är samhällets investering i framtiden och staten skulle tjäna på att tänka mer som företag i detta sammanhang. En investering ska ge en avkastning och så är inte fallet med en del av den högre utbildning vi idag har i Sverige.
Det är varken gynnsamt för studenterna eller skattebetalarna att utbildningsalternativ inte ger önskad avkastningen i form av fler investeringar i Sverige eller en säkrad kompetensförsörjning.
I dag står kvantitet och kvalitet ofta mot varandra och situationen har blivit ohållbar. Utformningen av de högre utbildningarna i Sverige måste förändras.
I höst ska lärosätena presentera hur de tänker profilera sig och då vill vi se en ökad specialisering och koncentration av resurserna.
Teknikföretagen region norr