Svaren var lite olika, men handlade till största delen om hårdare kontroller. Det som slog mig var att ingen konstaterade att handeln med människor orsakas av djup fattigdom och avsaknaden av rätten till kunskap och information.
Handeln med kvinnor för sexuella ändamål handlar om rå makt över fattiga och utsatta kvinnor. Handeln med barn är ren och skär djävulskap och ondska, där fattiga människor som lever helt utan skyddsnät varje dag riskerar att bli sålda eller kidnappade av slavhandlare.
Allt detta blev väldigt påtagligt för mig när jag nyligen tillbringade en tid i en av Asiens största städer, Bangkok. Skillnaden mellan fattig och rik, mellan kvinnor och män och mellan barn och gamla är där enorm.
I den här staden finns ingenting som heter generell välfärd, rätten till utbildning eller rätten att åldras värdigt.
Här är det i vilken familj du är född i och på vilket sätt du själv lyckas ta dig fram som avgör hur ditt liv blir.
Jag såg där på ett brutalt sätt hur djup fattigdom skapar grogrund för den slavhandel som sker världen över. Härifrån säljs fattiga människor som sedan köps och används i vår rika del av världen.
För att bekämpa människohandeln räcker det inte med hårdare kontroller.
För mig som socialdemokrat handlar det mycket om fattigdomsbekämpning. Men det behövs också bättre samarbete poliser emellan för att få fast och straffa dem som köper människor.
När vi socialdemokrater driver målet om en procent av BNP till bistånd, så handlar det om solidaritet mellan människor och en lång och djup insikt om vad skillnader mellan klass och kön kan skapa för slags samhälle.
Det är inte för ingenting som arbetarrörelsen under mycket lång tid, sakta men dock målmedvetet arbetat för att minska skillnaderna i vårt land.