DEBATT: Fjälljakten har havererat - politikerna skyller på EU

Svar till Eskil Erlandsson, NSD Debatt den 4 april. <Presentation> </Presentation>Tre giriga småföretagare och en norsk journalist skickar in en anmälan. Hela etablissemanget, med jordbruksministern i spetsen, "fegar ihop" och lägger sig platt. Enda undantaget är vår egen länsstyrelse. Fjälljakten havererar och myndigheter och politiker skyller som vanligt på EU. För ett par år sedan hade jag förmånen att i Bryssel få träffa svenska EU-parlamentariker och lyssna till flera lärorika föredrag av tjänstemän inom EU-förvaltningen. Då etsade sig en dyster insikt fast: Sverige är förmodligen sämst på att tillvarata sina medborgares intressen! Våra egna tjänstemän klagade på att svenska myndigheter krånglar till saker i onödan. EU-bestämmelserna följs på ett överdrivet nitiskt, närmast fundamentalistiskt sätt. Dessutom är vi dåliga på att förhandla, fega och okunniga. Berättigad solidaritet övergår i dumhet. Det är naturligtvis ingen slump att Sverige är en av de största nettobidragsgivarna till EU. Efter resan i Bryssel är jag inte alls förvånad över att fjälljakten hamnat där den nu är. Eftersom EU-intresset i Sverige är lågt, och vi inte kan särskilt mycket om EU, är det enkelt och ofarligt för dem som bär ansvaret att skylla sina egna tillkortakommanden på EU. I NSD den 4 april kommer jordbruksministern med det häpnadsväckande påståendet att detta är "bästa beslutet för svensk jakt"! Är inte det att lägga ribban lite väl lågt? Erlandsson skriver om en dansk i Malmö och en svensk i Köpenhamn, och att bara dansken får jaga, vilket strider mot den fria rörligheten av "tjänster". Längre fram förnekar Erlandsson att jakt är en tjänst och hänvisar till "indirekt diskriminering". Erlandsson måste förklara om jakten är tjänst, vara eller naturresurs. Vad gäller? Erlandsson menar att Sverige "kan" ställas till svars inför EU, att det finns "risk" att vi förlorar. Centern, partiet som alltid sagt sig försvara glesbygden och Norrlands-länen, profilerade sig inför valet även som jägarnas parti. Maud Olofsson jagar inte själv men har jägare i familjen och stor förståelse för jakten. Idag trängs partierna på det politiska mittfältet. Sossarna har gått åt höger, moderaterna åt vänster. Däremellan kläms centern och folkpartiet. Skillnaderna mellan partierna minskar, andra frågor än de traditionella får större betydelse. I höstas bidrog jägarna starkt till centerns och alliansens seger. Jägarna litade på er, röstade på er, men nu sviker ni oss. Varför tar centern inte strid i denna för Norrlandslänen så viktiga fråga? Tjänstemännen i Bryssel medgav att EU är en koloss, men inget monster. Tvärtom, menade de, EU försöker verkligen sätta sig in i lokala förhållanden och medge befogade undantag. Men utan strid, inga undantag! För att rädda skinnet "förtydligar" Erlandsson att samtliga partier står bakom beslutet. Formellt är det så. Men i praktiken är det centern som bär ansvaret. Hela regeringen kan inte hålla på med alla frågor. Ansvaret delegeras. Centern äger jaktfrågorna. Går det snett har centern ansvaret. För Erlandsson "känns det naturligt att se fjällänen som fjällnära områden", därför "kan" det finnas möjlighet att sälja årskort. Detta är helt nödvändigt, både för oss och för centern! Försvinner årskorten är det för gott. Om så sker drabbas flera tusen jägare. I sitt debattinlägg har Erlandsson som högste ansvarig inte förklarat något eller lovat något. Han överlämnar åt Jordbruksverket och länsstyrelserna att utforma förordningarna. I denna skara är länsstyrelsen i Norrbotten vårt enda hopp. Släpp aldrig länskorten! Kräv en tidsfrist för beslutets genomförande! Avslutningsvis: De företagare som, genom sin anmälan orsakat allt detta elände bör uppsöka närmaste bibliotek och i lexikon slå upp ordet "quisling". Vi som enskilda kan för- söka se till att de får livnära sig på utlänningar resten av sina liv. <NamnUPortr>Kjell Brännström </NamnUPortr><Presentation>Orrbyn</Presentation>

Debatt: Fjälljakten har havererat - politikerna skyller på EU