Fler poliser ska ut på fältet
I en debattartikel i NSD frågar sig Roger Granberg om polisstyrelsen ändrat inriktning. Svaret på den frågan är ett entydligt nej. Det beslut om en ny organisation som styrelsen tog för knappt ett år sedan förutsatte förutom en ny organisation även ett ändrat arbetssätt.
Fotograf: Jessica Gow
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Riksdagen har ställt mycket tydliga krav på polisen. Resultaten måste bli bättre på alla områden. Därför ändrar vi organisationen och ser över sättet att arbeta. All verksamhet går att förbättra, det gäller även polisens.
En viktig del i det brottsförebyggande arbetet har varit tillskapandet av områdespoliser, minst två i varje kommun, som ska ha ett brett lokalt nätverk, god lokalkännedom och kunna bidra med viktig information till den kriminala underrättelsetjänsten.
Det handlar dels om att i ökad utsträckning arbeta proaktivt, dels att använda de samlade resurserna på ett mer flexibelt sätt än vad som tidigare varit fallet.
Notera att det självfallet inte handlar om att det bara ska finnas två poliser i varje kommun. Utöver områdespoliserna kommer det att finnas patrullerande poliser som tillgodoser övrigt behov av polisresurs.
Målsättningen är att vi ska få en bättre polisnärvaro än i dag. Poliser ska inte sitta på polisstationen. De ska i större utsträckning vara ute och synas i hela länet.
Utredningsarbetet som föregått den nya organisationen har på sedvanligt sätt skett i samråd med de fackliga organisationerna.
Från styrelsens sida har vi ställt som mål att polisens tillgänglighet och service till allmänheten ska öka. Det finns ingen prestige i förändringsarbetet.
Om någonting visar sig fungera mindre bra ändrar vi på det. Här är styrelsen och länspolismästaren fullständigt eniga.
I den mån jag bidragit till anmärkningsvärda eller motsägelsefulla uttalanden, beklagar jag givetvis detta.
Men mitt uttalande beträffande resurser ska ses mot det faktum att vi inte fått någon extra tilldelning till Norrboten med anledning av omorganisationen.
Vad riksdagens beslut om att utöka antalet poliser med 2 500 fram till 2010 innebär för Norrbotte är ännu oklart, men givetvis ska vi i styrelsen göra vad som ankommer på oss för att hävda vårt behov mot bakgrund av det geografiskt stora län vi är och de problem det medför.
Därmed utgår jag ifrån att det nettotillskott av tjänster som kan komma länet till del, finansieras av rikspolisstyrelsen. Målsättningen är att vi ska vara minst 500 poliser 2010.
Om vi lyckas med det har antalet poliser i Norrbotten ökat med 25 procent sedan 2002.
Vi som arbetar i styrelsen har att fullfölja vårt uppdrag när väl beslut är fattat och utifrån tilldelade resurser hitta de bästa lösningarna - det vill säga att gilla läget.
Jag har förståelse för att det uppstår oro när man förändrar. Men om man fortsätter att göra samma saker på samma sätt kommer man alltid att få samma resultat, och det var ju resultatet som riksdagen ansåg otillfredsställande.
Vid samtal med kommunala företrädare kan jag konstatera att det finns en förståelse för ett förändrat arbetssätt.
Ambitionen med den nya organisationen är ju att vi ska ha fler poliser i yttre tjänst, vilket torde innebära ökade insatser även i glesbygden.
Det kan därför finnas anledning att låta den nya organisationen komma på plats och ge den möjlighet att verka innan man helt förkastar den.