DEBATT: Förnya psykiatrin

Sedan 1970-talet har finansieringen för psykiatrin minskat drastiskt, sett i andel av sjukvårdens totala resurser. Samtidigt svarar psykisk ohälsa för en tredjedel av alla långtidssjukskrivningar och för de flesta av förtida pensioneringar. Psykiatrisamordnaren Anders Miltons slutsatser, dokumenterade under 2006, belyser vad som behöver göras, men vägen till en mänsklig och verksam vård tar tid. Det är nu mer än tio år efter psykiatrireformens genomförande. Under tiden är slutenvårdsplatserna överbelagda och alltför många är de som inte får tillgång till den vård de behöver. Boende, stöd i vardagen och sysselsättning är kommunens uppgift och ansvaret för en aktiv psykiatrisk vård och tidiga insatser ligger på landstinget. Ensidigt ges medicinbehandling då den i stället borde kompletteras med olika typer av samtalsterapier och funktionsträningar, precis som RSMH länge efterlyst både lokalt och nationellt. Men dessa insatser finns tillgängliga i alltför liten omfattning. Det är inte försvarbart att det mänskliga lidandet ska få fortsätta. Det är nu upp till regeringen att sätta igång med att reformera och förnya psykiatrin. Regeringen måste ta det övergripande samordningsansvaret och utarbeta nationella riktlinjer för den psykiatriska vården och för det sociala stödet. I annat fall kan det bli svårt att komma tillrätta med systemfelen i synen på psykisk ohälsa. Det kan inte få fortsätta vara upp till lokal vilja eller lokal ovilja hur den psykiatriska vården ska utformas. Med brist på politisk vilja, brist på ekonomiska resurser, brist på långsiktigt strategiskt tänkande och brist på samordning, riskerar också psykiatrisamordnarens arbete att gå samma öde till mötes som tidigare psykiatrireformen 1995, och vi får se ytterligare en god sak rinna ut i sanden. Ingen som söker hjälp ska behöva "hamna mellan stolarna". Något annat än nollvision för självmord och våldshändelser som beror på otillräckligt stöd kan inte få vara acceptabelt. Gapet mellan ställda krav och beviljade resurser vidgas i vårt hårdnande samhällsklimat med konkurrens, utslagning, arbetslöshet, splittrade familjer och existentiell vilsenhet. Allt fler unga "medicinerar" sin livsångest också med olika droger och det händer att till och med förskolebarn säger att de inte vill leva längre. Nu är det viktigt att ta tillvara de erfarenheter psykiatrisamordningen redovisat och också att göra den gemensamma satsningen som behövs. Därför att återhämtning från psykisk ohälsa är möjlig med de rätta insatserna, precis som för all annan ohälsa. <NamnUPortr>Gösta Åhl </NamnUPortr><Presentation>Miljöpartiet och personligt ombud i Boden</Presentation>

Debatt: Förnya psykiatrin

Allt fler unga "medicinerar" sin livsångest också med olika droger och det händer att till och med förskolebarn säger att de inte vill leva längre, skriver Gösta Åhl.