De senaste årens resultat och det som hittills i år hörts från arbetsgivarna lokalt i årets lönerörelse gör att vi nu ifrågasätter arbetsgivarens vilja att tillämpa avtalet.
Att satsa på höjda löner för kvinnorna i de lägst avlönade yrkesgrupperna är bra.
För legitimerade och högskoleutbildade kvinnor inom vården så som barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och sjuksköterskor krävs också en uppvärdering av lönerna.
Riksgenomsnittet för en nyexaminerad sjuksköterskas lön är i dag cirka 18 000 kronor per månad och medellönen för Vårdförbundets medlemsgrupper är i hela landet cirka 23 000 kronor. Med en specialistutbildning inom till exempel operation, anestesi, eller psykiatri är medellönen knappt 25 000 kronor.
Det är personer i mycket självständiga och kunskapsintensiva yrken med minst fyra till fem års högskoleutbildning och med ett personligt yrkesansvar. Som jämförelse ligger medellönen för läkare strax under 50 000 kronor per månad. Alltså mer än dubbelt så mycket!
Ett representativt urval bland befolkningen, som tillfrågats på uppdrag av Vårdförbundet, tycker att en rimlig löneskillnad mellan läkare och sjuksköterskor är 10 000 kronor per månad.
Vårdförbundet har valt att fullt ut tro på samverkan, inte konflikt, som form för att bäst utveckla vården och lönen. Det är därför vi valt att teckna ett tillsvidare avtal.
Om arbetsgivarna inom vården fortsätter att bara höja lönerna för grupper med lägst respektive högst lön kan det få förödande följder för svensk vård.
Arbetsgivarna måste inse att den kompetens som Vårdförbundets yrkesgrupper bidrar med är avgörande för vårdens utveckling. En felaktig lönesättning kan i värsta fall äventyra säkerheten och kvaliteten i vården.
En analys av löneläget visar att på många håll finns grupper av undersköterskor som tjänar lika mycket som grupper av sjuksköterskor. Om det inte finns ett utrymme för god kompetens- och löneutveckling under arbetslivet försvinner incitamenten att utbilda sig.
Bristen på Vårdförbundets medlemsgrupper ses redan nu, inte minst då arbetsgivaren försöker rekrytera vikarier. För att klara framtida rekrytering behöver merparten av dagens ungdomar välja ett vårdyrke.
En bra lön är en attraktionskraft i valet av yrke som arbetsgivarna måste möta annars tappar vården enormt i kompetens och utveckling.
Arbetsgivarna måste, både lokalt och centralt, genomföra en verksamhets- och omvärldsanalys för att seriöst bedöma vilken löneökning Vårdförbundets medlemmar ska ha.
Vårdförbundets medlemmar accepterar inte avtalets lägsta nivå, 2 procent, när andra grupper i samhället får det dubbla.
Det är uppenbarligen en sak att i teorin vara positiv till Vårdförbundets avtalsmodell och en helt annan att i praktiken ta ansvar för en seriös lokal lönebildning.
Alla vet vi vilka nivåer som hittills fastställts i andra branscher. Medlemmarna i Vårdförbundet har ingen som helst anledning att nöja sig med mindre!
Norrbotten
Västerbotten
Jämtland
Västernorrland