DEBATT: Fortsatt dialog om vårdens framtid

Norrbottens Läkarförening har i dagarna i media visat missnöje mot Norrbottens läns landsting, den arbetsgivare hos vilken nästan alla länets läkare är anställda. "Enfalden" hos landstingets politiker och högre tjänstemän har, enligt Läkarföreningen, lett till att läkarlöner halkat efter övriga Sverige och att en uttalad läkarbrist har förvärrats. Bristen uppgår enligt Läkarföreningen till över 250 läkare i Norrbotten jämfört med genomsnittet i riket. Huvudmåltavlan för Läkarföreningens kritik är den organisation bestående av divisioner som infördes i landstinget i början av millenniet. Det är synd att inte Läkarföreningens påpekan kom före valet för ett halvår sedan, när den socialdemokratiskt styrda landstingsledningen så skickligt målade den norrbottniska sjukvården i bilder av guld och gröna skogar. Det intressanta är förstås den samlade kritikens sakinnehåll som vi borgerliga oppositionspolitiker i allt väsentligt instämmer i. Det finns dock en hel del att tillägga. För det första att det inte enbart är läkare som fattas i Norrbotten. Samma mönster gäller flera andra kategorier med längre vårdutbildningar. Psykologer, sjukgymnaster, arbetsterapeuter och logopeder för att nämna några. Norrbotten sysselsätter faktiskt färre totalt än alla andra landsting i norra regionen, oavsett om man räknar per invånare eller satsad skattekrona. Inte ens sjuksköterskor och undersköterskor är det särskilt gott om, trots att kostnaderna är högst i landet. Detta beror på att vi har en primärvård som är över 20 procent dyrare än riksgenomsnittet samt att kostnader för transporter för regionsjukvård är högre än i andra landsting. Sjukhusvården däremot är faktiskt inte mer än marginellt dyrare än på andra håll. Men dock skiljer sig kostnaderna mellan olika enheter och sjukhus dramatiskt. Detta var den viktigaste drivkraften till beslutet om divisionsindelningen av sjukvården. Ingen vet säkert om man lyckats med vad som faktiskt varit "de enfaldiga politikerna och tjänstemännens" drivkraft, nämligen att förbättra produktiviteten hos de stora delar av länets sjukvård som åstadkommer för litet och till för hög kostnad. Det är vår skyldighet att för länsinvånarna påpeka att vi förfogar över en sjukvård som till landets högsta kostnad levererar minst tillbaka. Att den förbättring av tillståndet som anställningen av 250 nya läkare skulle innebära också kostar lika många miljoner kronor per år. Att nyanställningar inom andra bristyrken sannolikt skulle kosta lika mycket till. Som problemen beskrivits behövs produktivitetsförbättringar inom organisationen på en halv miljard kronor per år. Det klarar varken politiker eller tjänstemän att lösa ut. Nya infallsvinklar behövs därför för vårdens framtid i Norrbotten. Vi borgerliga oppositionspartier har för en tid sedan inbjudit företrädare för vården att tillsammans med oss öppna upp denna diskussion. Vårdförbundet har redan hörsammat vår inbjudan. Vår förhoppning är att också kunna fortsätta den påbörjade dialogen med Läkarföreningen. Det är också viktigt med en dialog med övriga företrädare för personalen och patienterna som vill påverka vårdens framtida utveckling. Vi som bor i Norrbotten ska kunna känna trygghet i att kunna få en långsiktig, hållbar bra vård. I dag finns den inte. <NamnUPortr>Erik Lundström, fp </NamnUPortr><NamnPortr> Bo Hultin, m Anders Mansten, fp </NamnPortr><Presentation> Landstingspolitiker i Norrbotten</Presentation>

Debatt: Fortsatt dialog om vårdens framtid

Det är vår skyldighet att för länsinvånarna påpeka att vi förfogar över en sjukvård som till landets högsta kostnad levererar minst tillbaka, skriver Erik Lundström, Bo Hultin och Anders Mansten.