DEBATT: Framtidens turism kräver proffs

Norrbotten är i dag ett av Sveriges viktigaste turismlän. Den svarar för 5,7 procent av turisters övernattningar i landet. Bara logiintäkterna i Norrbotten överstiger 500 miljoner kronor. Antalet turister ökar för varje år och allt fler får sin försörjning från denna näring. Samtliga kommuner i Norrbotten ser turism som ett viktigt utvecklingsområde. Turism målas upp som glesbygdens räddning av flertalet politiker. Norrbottens unika natur med vildmarksområden, orörda älvar, vinterklimatet och midnattssol är i retoriken oslipade diamanter. Även de kulturella inslagen, inte minst den samiska kulturen, har nämnts som bas för flera möjliga turismprodukter och en rad infrastruktursatsningar har gjorts under den senaste tiden för att stimulera turismutvecklingen. Frågan är dock om man står rustad för att utveckla turismnäringen från en hobbyverksamhet till en näring att ta på allvar? Finns den kompetens som krävs och finns förståelsen för turismens förutsättningar och villkor i en global konkurrens inom länets turismföretag och offentliga organisationer? Turismen framställs ofta som en näringsgren som präglas av lågutbildad och lågavlönad arbetskraft. Detta stämmer till stor del, speciellt i den privata sektorn, men så är även fallet inom de flesta offentliga organisationer i Sverige. Inom stat och kommun är kunskapen om turism näst intill obefintlig, eller i bästa fall baserad på smärtsamma felsatsningar. Förståelsen för turismens mest grundläggande betingelser lyser med sin frånvaro. Detta blir till exempel tydligt när föreningen Turism i Sverige redovisade sin kartläggning där flera norrbottniska kommuner saknade turismstrategier. Likväl framhävs turismens betydelse av kommuner, landsting och länsstyrelsen. Dock kan detta liknas vid läpparnas bekännelse. Frågan är hur många av länets offentliga aktörer som finansierar eller arbetar för turismutveckling har anställda med specialistkompetens på området? Har de anställda som är utbildade i turism, med teoretiska kunskaper om turismens komplexitet i förhållandet mellan utbud och efterfrågan, möjligheter och hot? Det givna svaret är att antalet är litet. Om nu regering, länsstyrelser, kommuner och företagare förväntar sig att turismen skall bli något att räkna med måste en generell kompetenshöjning ske bland dem som skall förverkliga politiska visioner. En framtidsnäring måste befolkas av individer med framtidens kompetenskrav. Nu saknas givetvis inte viljan att utveckla turism och den stora gemensamma satsningen på marknadsföringen med bland annat Visit Sweden och Strömma är mycket lovande. Norrbotten/Lappland ekonomiska förening har visserligen lyckats med att sjösätta detta projekt, men föreningen med sina snart mer än två helårstjänster är dock i sig ett uttryck för en minst sagt återhållsam satsning på turism i länet. Syftet med detta inlägg är inte att trampa på de krafter som i dag arbetar med turismfrågor i länet utan att uppmana till en professionalisering av turismen. Lapplands kommunalförbund och Östra Norrbottens högskoleförbund har insett behovet av utbildade medarbetare i turism och erbjuder i samarbete med Umeå universitet och Luleå tekniska universitet flera utbildningar inom området. Nu är det dags för kommuner, landsting och länsstyrelse att gå från ord till handling. Det räcker inte med stora förhoppningar om engagemanget inte sträcker sig längre än till att avsätta relativt begränsade medel. I en tilltagande global konkurrens räcker ekonomiska satsningar inte till för att lyckas. I stället krävs det kompetens om internationella servicenivåer, kunskap om marknader och konkurrenter samt turismens effekter på miljö, kultur och ekonomi för att bygga en långsiktigt framgångsrik turismnäring. För att förverkliga denna vision måste helt andra kunskapskrav ställas på dem som arbetar i näringen. Då får det inte vara så som i en norrbottnisk kommun, där den bästa kompetens en offentlig turismanställd kan ha är något slags arbetshandikapp, för att kunna anställas med lönebidrag. <NamnUPortr>Roger Marjavaara </NamnUPortr><Presentation>Doktorand </Presentation><NamnPortr>Dieter K. Müller </NamnPortr><Presentation>Docent </Presentation><NamnPortr>Bruno Jansson </NamnPortr><Presentation>Docent </Presentation><NamnPortr>Linda Lundmark </NamnPortr><Presentation>Filosofie doktor Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet</Presentation>

Debatt: Framtidens turism kräver proffs

Det får inte vara så att den bästa kompetens en offentlig turismanställd kan ha är något slags arbetshandikapp, för att kunna anställas med lönebidrag, skriver fyra forskare.