Himlen är grön och gräset är blått
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Himlen är grön och gräset är blått i Nilssons framtidsdystopi. Detta mitt inlägg får bli det sista från min sida i denna debattomgång.
Jag får säkert fler tillfällen att debattera politik och ekonomi. Bristen på historiskt djup (för att inte tala om rena historieförfalskningen) i analysen är talande både för högerextremister och vänsterextremister.
Dock är fakta tydliga. Demokrati och kapitalism har inte funnits särskilt länge men har på en kort tid gjort livet så mycket bättre för många av oss, medan alternativa inriktningar skapat elände för det stora flertalet.
Nilsson försöker dra ner mig i det extrema högerträsket, denna gång genom att hänvisa till Chile under diktatorn Pinochet. Nilssson skjuter så fel som man bara kan och det utgör ytterligare ett bevis på att Nilsson tolkar mig på samma sätt som fan läser bibeln.
Samtidigt ser jag inte ett negativt ord om Nordkorea. Fakta är att Sydkorea har en av världens tolv högsta BNP medans Nordkorea brottas i bottenskiktet.
Fakta är att Nordkoreas president Kim Yong Ils äldste son tog sig in i Japan på ett falskt pass för att besöka Disney World.
Sydkorea är en välmående demokrati medan Nordkorea är en diktaturstat där polis och militär skyddar ledning och inte vanligt folk. Enorma erosioner är inget annat än en enorm miljöekonomisk katastrof i norra delen.
Politiska fångar med flera generationer av familjer hålls som slavarbetare. Så blir det då produktionsapparaten styrs "demokratiskt" och landets alla tillgångar nationaliseras. Ingenting av detta nämner Nilsson.
Nilsson nämner också Kuba. Förhoppningsvis kommer befolkningen på Kuba att få känna av ett ökat välstånd inom en snar framtid.
Jag hoppas att Kuba ska öppna sina gränser när diktatorn Fidel Castro går i graven. Ett bland flera tecken på detta är att Dubai Ports World går in i slutfasen på förhandlingar att investera 250 miljoner amerikanska dollar i en ny hamn utanför Havana.
Detta skulle utgöra starten på något mycket spännande för det kubanska folket. Antalet investeringsuppslag är många.
Förhoppningsvis leder detta till en snabb demokratisering av ön och också till normala förhållanden med USA.