Jag står självklart upp för Norrbotniabanan

Övriga2007-04-16 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Svar till Pekka Hyötylä, Stig Eriksson och Berne Sehlberg, NSD Debatt den 5 april.



Efter att socialdemokraterna och stödpartiet vänsterpartiet under en lång följd av år underfinansierat de beslutade satsningarna på vägar och järnvägar så drar nu vägverket och banverket i nödbromsen.

Beskedet är tydligt; de tilldelade pengarna räcker knappt till de projekt som satts i gång och därför måste ännu ej startade projekt stoppas, om inte ytterligare ekonomiska resurser tillförs.



Väntade besked eftersom varken vägar eller järnvägar kan byggas utan pengar. Mer uppseendeväckande är att representanter för de partier som är ansvariga för att det fattas pengar - Stig Eriksson (v), Berne Sehlberg (s) och Pekka Hyötylä (v) - attackera mig, centerpartiet och alliansen för vägverkets och banverkets tydliga besked.

Beskedet från banverket och vägverket att med nuvarande resursram så handlar det framförallt om att i första hand klara drift och underhåll av den existerande infrastrukturen samt slutföra påbörjade projekt.

En riktig prioritering. Underhållet av stora delar av vägnätet är under all kritik. Kortsiktigt är det också oerhört viktigt att rusta stambanan och färdigställa Haparandabanan.



Några politiska beslut om att stoppa till exempel Norrbotniabanan finns inte. Banverket och vägverket har utgått från nuvarande resursram och där hade samtliga allianspartier större satsningar än socialdemokraterna inför valet. Något som självklart måste fullföljas av alliansregeringen.

Dessutom har infrastrukturminister Åsa Torstensson öppnat för privat medfinansiering i infrastruktursatningar. Jag tycker också att en del av de intäkter som blir resultatet av försäljningen av statliga företag borde användas för infrastrukturinvesteringar. Ekonomiskt och politiskt mycket vettigare än att ensidigt minska statsskulden.



Samtidigt är behovet av nya resurser till infrastrukten mycket stort och prioriteringar kommer att bli nödvändiga. Därför är det viktigt att vi från norra Sverige är aktiva och med kraft hävdar betydelsen av Norrbotniabanan.

Här måste inte minst näringslivet bli aktivare. För Norrbotniabanans största fiende är fördomarna, mycket beroende på att den framställts som en politisk uppgörelse mellan Göran Persson och Peter Eriksson istället för den offensiva näringssatsning den defacto är.



Banverket och vägverkets reviderade planer går nu ut på remiss. I höst lägger regeringen sin proposition om inriktningen för åtgärderna i järnvägs- och väginfrastrukturen för perioden 2010-2019.

Infrastrukturminister Åsa Torstensson har öppnat för ett starkt lokalt och regionalt engagemang i prioriteringsarbetet inför propositionen och där är det viktigt att Norrbottens företrädare är aktiva.

Samtidigt kan det också komma att ställa oss inför viktiga vägval. Vad är viktigast när det gäller infrastruktursatsningar, kortsiktigt och långsiktigt, för utvecklingen av Norrbotten.



Stefan Tornberg, c

Luleå, riksdagledamot