Jämställdhet för alla
Den 8 mars var det den Internationella kvinnodagen. Denna dag uppmärksammades ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Datumet hedrades också av FN och i många länder är det en nationell helgdag.
Fotograf:
Foto: Fotograf saknas!
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För att lyckas med detta krävs det också att vi tittar på skolan. I skolan finns grunden till morgondagens samhälle. Här finns morgondagens medborgare och även morgondagens makthavare.
Vi kan konstatera att, trots att vissa framsteg skett globalt vad gäller könsbalansen i grundskolan, så når många länder inte upp till ett lika antal pojkar och flickor
i skolgång.
Det är ett välkänt faktum att fler av världens pojkar än världens flickor går igenom grundskolan. Det är flickorna som först tvingas lämna skolan när familjen inte längre har råd, eller när hjälp behövs där hemma.
Afrika, söder om Sahara, är hårdast drabbat.
I Sverige har vi i stället situationen att det finns en attityd bland pojkar att det inte är tufft att plugga. Vi har allt fler välutbildade flickor och kvinnor. En skarp kontrast till den globala situationen där majoriteten av flickorna inte har tillgång till skola och utbildning.
I Sverige måste målet vara att skapa en skola som bättre tar tillvara på både pojkars och flickors lust till kunskap och utveckling. En skola där kunskapen är målet och där såväl pojkar som flickor får ta plats på lika villkor.
Samtidigt som vi får allt fler högutbildade kvinnor går allt fler kvinnor till läraryrket. I Lärarnas riksförbund, som enbart organiserar behöriga och utbildade lärare, har vi fortfarande en någorlunda jämn könsfördelning med cirka 60 procent kvinnor och 40 procent män bland medlemmarna.
Men för ett tiotal år sedan var siffrorna de omvända och av de nyexaminerade lärarna i dag är cirka 80 procent kvinnor och 20 procent män.
Samtidigt ser vi att kvinnliga lärare är missgynnade jämfört med kvinnor i andra yrken med jämförbar utbildningstid.
En kvinnlig lärare skulle tjäna en bra bit över tiotusen kronor mer i månaden om hon exempelvis varit jurist.
Det är inte värdigt ett land som vill vara jämställt och rättvist!
Enligt Saco, som jämfört lönelägen för kvinnor i olika yrken, är gymnasielärare, sjukgymnaster, socionomer och bibliotekarier grupper som inte får någon ekonomisk utdelning på sina studier. Alla yrken som är kvinnodominerade.
När kvinnorna kommer in går makten ut, brukar det heta, och löneläget sjunker. Vad värre är, i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor, säger man sig ha individuell lönesättning, men i praktiken gäller lönesättning gruppvis.
Låga löner för alla och här är det ingen skillnad mellan kvinnor och män. Det är låga löner som arbetsgivarna tillämpar. I stället för individuella löner sätter man grupplöner, och det tycks inte bättre än att man också sätter lön efter kön.
Ett krav som vi ställer är att arbetsgivarna lär sig sätta individuella löner och rätt värdera lärares viktiga jobb. Och det gäller både för män och för kvinnor.