Kamajokk naturreservat - ett allvarligt angrepp mot äganderätten

Övriga2007-02-20 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
I fredags (16 februari) beslutade vår landshövding P-O Eriksson med hjälp av sin styrelse att bilda ett sex kvadratkilometer stort naturreservat strax norr om Kvikkjokk, Kamajokk.

Beslutet fick gillande applåder av Naturvårdsverket som tycker att det är alldeles för lite reservat i Norrbotten.



Undrar om landshövdingen och hans styrelse nu känner sig stolta över sitt beslut.

Stolta över att ha kört över berörda markägare. Stolta över att ha kört över Jokkmokks kommun som även 2005 och också nu kraftfullt avstyrkt förslaget att bilda ett Kamajokk naturreservat.

För de som inte vet så finns det redan fyra nationalparker, 27 naturreservat och 38 Natura 2000-områden inom Jokkmokks kommun. Det finns redan 11 040 kvadratkilometer skyddade arealer i Jokkmokks kommun där hela 62 procent av kommunens yta utgörs av naturskyddsområden.

Det måste finnas en smärtgräns för hur mycket naturreservat en kommun ska kunna påtvingas.



För de som inte vet så betyder naturreservat förbud att där bedriva skogsbruk och all verksamhet. Där är det förbud att uppföra byggnader och framföra motorfordon. Där är det till och med förbud att bryta kvistar.

Det betyder att staten antingen tvångsinlöser marken eller betalar en blygsam intrångsersättning till markägaren som inte längre kan nyttja och bruka sin egen mark.



För oss som regelbundet besöker Kvikkjokområdet är det kanske lättare att förstå den frustrering och vanmakt som ortsbefolkning och privata markägare känner när deras jord och skog konfiskeras av staten genom landshövdingens beslut.

Att länsstyrelsen har utrett frågan i fem år är ju inget sakskäl för att besluta om detta reservat på ytterligare sex kvadratkilometer till de övriga 1 655 kvadratkilometrarna naturskyddade områdena i Kvikkjokkområdet.

Det nu beslutade naturreservatet har ju heller inget särskilt skyddsvärde eftersom hälften av den privatägda marken har brukats i flera hundra år. Det gör landshövdingens beslut än mer obegripligt.



Själv har jag vuxit upp 30 meter från järnvägsspåret mellan Boden och Haparanda som nu ska elektrifieras vilket starkt kommer att begränsa mitt och många bybors tillgänglighet till våra marker. Självklart måste vi alla acceptera att staten tar den mark i anspråk som behövs för att förbättra kommunikationerna på Nordkalotten. Det kan var och en ha förståelse för.

Men det som blir obegripligt är när landshövdingen beslutar att konfiskera mark som sedan generationer brukats av dem som är ägare. Det är ett allvarligt angrepp mot äganderätten.



Det är väl ingen som på allvar tror att staten och Naturvårdsverket bättre kommer att vårda den mark än de i Kvikkjokk som nu äger den. Det är väl ingen som på allvar tror att ortsbefolkningen skulle skada eller förstöra Kamajokkens naturvärden som de ägt sedan generationer tillbaka.

Det är viktigt att värna ortsbefolkningens hävdvunna äganderätt både i Kvikkjokk och i Norrbotten och i hela Sverige.



Bo Hultin

Moderat politiker och

skogsägare från Boden