Konkurrens på spåret
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Järnvägsfrämjandet är kritiskt till att Veolia startar kommersiell nattågstrafik på övre Norrland efter operatörsbyte. I fjol hade SJ AB motsvarande planer som inte blev av.
Vi är självklart inte emot utökad trafik, men är betänkt över att en operatör får konkurrera om statsunderstödd trafik som Rikstrafiken har upphandlat hos SJ AB för 437 miljoner kronor.
Efter avregleringen på 1990-talet har tågoperatörerna kunnat konkurrera om upphandlingen, alltså Rikstrafikens (statens) uppköp av tågtrafik.
Nu ser vi en tydlig glidning mot konkurrens på spåret, där operatörer med kommersiell och upphandlad trafik kör sida om sida.
Även om Veolias planer i detta fall begränsar sig till sommartrafik med ett mindre antal turer per vecka mellan Malmö respektive Göteborg och Narvik, så väcker det frågor.
Är Veolias bedömning att trafiken är lönsam och därmed kommersiellt intressant? Eller är syftet att testa marknaden för en framtida kommersiell trafik? Har Veolia andra strategiska skäl för att köra utan stöd?
Kan det finnas en högre kommersiell potential i nattågstrafiken på övre Norrland och Narvik än vad Rikstrafiken lägger till grund i sina anslag?
I så fall kan det finnas befog för kritik mot Rikstrafiken från regioner i södra Sverige som inte får stöd för sin trafik, till exempel Bohusbanan och Emmabodabanan.
För trafikutvecklingen på det norra stamnätet önskar vi hellre att SJ AB, när de tar över norrlandstrafiken, är med på att säkra fortsatt trafik med Reginatåg Luleå-Umeå.
Dessutom krävs en ny förbindelse med dagtåg Luleå-Sundsvall och anpassningar av den gränsöverskridande trafiken till och från Narvik.
Alltså mycket viktiga förbättringar av tågupplägget norr om Umeå/Vännäs inför Botniabanans slutförande.