Landstingets tvättupphandling gör en beklämd
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sedan landstinget sålde sitt tvätteri för snart 12 år sedan har tvättupphandlingen kostat miljoner i nedlagda arbetstimmar, olika skadestånd med mera.
Jag ställde frågan till en av de ansvariga politikerna vad landstinget egentligen vann på att sälja sin tvätt och börja upphandla verksamheten. Det var i samband med utbetalningen av ett mångmiljonskadestånd till ett finskt företag vid förra upphandlingen.
Svaret blev att egenregialternativet ändå hade varit dyrare.
Jag undrar det. En del verkar ha den inställningen att offentlig verksamhet i egen regi aldrig kan rationaliseras, att den alltid kommer att kosta lika mycket eller mer och att privata alternativ med någon slags automatik alltid är billigare och effektivare.
Det stämmer naturligtvis inte. Kommuner och landsting måste naturligtvis ställa krav på att de egna verksamheterna ska vara effektiva. Vi är skyldiga att använda skattepengarna på ett ansvarsfullt sätt.
Offentliga välfärdstjänster som utbildning, barn- och äldreomsorg kan naturligtvis inte rationaliseras på samma sätt som industriproduktion. Men tvätteri handlar just om produktion.
Att ställa krav på effektiv verksamhet ska inte förväxlas med att piska personalen hårdare (det leder ofta till motsatsen). Det handlar istället exempelvis om att hänga med i teknisk utveckling, finna smarta logistiska lösningar och bedriva ett ledarskap som får personalen engagerad och aktiv.
Jag har själv deltagit i en kommunal bolagsstyrelse (Luleå Lokaltrafik) där stora rationaliseringar har gjorts under de senaste tio åren. Bolaget har blivit populärare hos kunderna och personalens trivsel och yrkesstolthet har ökat.
I fallet med landstingstvätten kan man undra om alla alternativ bedömdes på rätt sätt när landstinget sålde sin tvättverksamhet.
Med tanke på att landstingsledningen så tydligt uttalat sin vilja att jobben ska finnas kvar i länet så ter sig beslutet om utförsäljning som än svårare att förstå.