Debatt: Löneökningar till arbetare finns inte - men till chefer och aktieägare
Övriga2007-02-26 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<I>Svar till Kent Berglund, NSD Debatt den 17 februari.</I><br /><br /><br /><br />Representanten för Teknikföretagen i norr, Kent Berglund, motiverar sitt avståndstagande från de centrala kollektivavtalen inför årets avtalsrörelse med påståendet att 100 000 arbetstillfällen hotas av fackets lönekrav. <br /><br />Orsaken skulle enligt Berglund vara att 100 000 personer är anställda i företag som inte uppvisar tillfredsställande resultat. <br /><br />Men om de företagen inte klarar av att betala marknadsmässiga löner så klarar de knappast av konkurrensen från andra företag heller. Då borde de små företagen i stället övertas av de stora och resursstarka industrikoncernerna som de mindre teknikföretagen i regel är underleverantörer till. <br /><br /> <br /><br />Förslaget från Teknikföre-tagen om att ersätta de centrala löneavtalen med lokala avtal är ytterligare en variant på arbetsgivarorganisa-<br /><br />tionens strategi att öka löneskillnaderna, i detta fall mellan anställda i små res-pektive stora företag, splittra löntagarna och försvaga facket. <br /><br />För med de så kallade öppningsklausulerna skapas förutsättningen för sänkta löner och upprättandet av ett låglöneproletariat. <br /><br />Teknikföretagen som ingår i Svenskt Näringsliv torgför åsikten att den internationella konkurrensen kräver att lönerna måste öka kraftigt för chefer och styrelseledamöter medan samma konkurrens påstås framtvinga sänkta löner för LO-kollektivet.<br /><br /><br /><br />Kan Kent Berglund förklara varför det fanns pengar att höja lönerna med 56 procent för cheferna i de börsnoterade företagen mellan 2003 och 2006 eller hur samma företag kan dela ut 165 miljarder kronor till aktieägarna medan det inte finns pengar för fyraprocentiga löneökningar till dem som arbetar i produktionen?<br /><br />Enligt Svenskt Näringsliv, tidigare SAF, har det aldrig någonsin under 105 år funnits pengar till löneökningar och definitivt aldrig för de lägst avlönade, vilket Teknikföretagens vd Karl Olof Stenquist bekräftade så sent som den 16 februari i SVT Aktuellt.<br /><br /><br /><br />Förutsättningen för tillväxt i ekonomin är ökad produktivitet och att lönerna tillåts öka i takt med produktiviteten eftersom den överlägset största delen av svensk BNP motsvaras av svenskarnas egen efterfrågan. <br /><br />Frågan om löneökningar handlar om den ekonomiska aktiviteten ska motsvara vad som är möjligt och då måste lönerna öka på aktieutdelningarnas bekostnad och inte tvärtom. <br /><br /><br /><br />Med pengarna från statens överskottsfond på 500 miljarder kronor kan fler anställas inom den gemensamma sektorn och då uppnår man dels en högre sysselsättningsgrad. Dels genom att personalbristen inom den offentliga sektorn minskar och dessutom att pengarna kommer i omlopp och får landets ekonomi att växa och av detta blir det nya skatteintäkter. <br /><br />Skatteintäkterna från fyraprocents lönelyft för löntagare i den privata sektorn plus det extra påslaget till lågavlönade täcker kostnaderna för ökade löner för de offentliganställda. <br /><br /><br /><br />Det här är receptet för full sysselsättning och maximal ekonomisk aktivitet i motsats till dagens nyliberala ekonomiska politik som handlar om att löner och offentlig sektor ska hållas tillbaka.<br /><br /><br /><br /><NamnUPortr><B>Lennart Nilsson</B></NamnUPortr>
