NSD Debatt den 22 februari.
I media kan man läsa att
i Kiruna diskuterar man att släppa skoterkörning fri inom delar av staden. Kommunalrådet tror att det här är en grej som sätter Kiruna på kartan.
Från Haparanda får vi veta att barnomsorgstaxan ändras under juli månad. Då är det nolltaxa som gäller. Kommunalrådet äter middag hos kungen i högtidsdräkt.
I Luleå diskuteras huruvida Fritz Olsson-husets fasad ska sparas vid den kommande rivningen.
Enligt varumärkesforskaren Simon Anholt är Sveriges mest kända landmärke ishotellet
i Jukkasjärvi. Luleå hockey harvar på för att rädda en slutspelsplats.
FN presenterar sin klimat-rapport. Bistra tider väntar.
Det är ett spännande län. Härifrån borde ingen flytta som är intresserad av mångfalden. I vilket annat län kan du lagligen köra skoter i staden och ha dina barn på dagis för 0 kronor, och samtidigt ha landets mesta kända landmärke inom synhåll?
Finns något gemensamt mönster?
Insnöad skulle måhända någon säga. Eller ser vi det nya landskapet växa fram? Där paradoxerna tar överhanden.
Endast framtiden kan utvisa. Samtidigt presenterar Roine Karlsson på Coompanion intressanta siffror om den sociala ekonomins kraftiga ökning i tillväxtligan.
Trendgurun Patricia Aburdene talar om "cultural creatives". En grupp människor som bland annat kännetecknas av att de som tillhör den inte prioriterar ekonomisk framgång, utan i stället har en helhetssyn när det gäller vad framgång är. En helhetssyn som inte bara omfattar dem själva utan också den omgivande världen.
Människor i denna grupp värderar naturen, autenticitet, andlighet, fred, relationer, social rättvisa och socialt ansvar.
Det finns undersökningar som visar att 26 procent av amerikanarna tillhör denna grupp och att andelen ökar.
P. Aburdene tror att de kommer att vara den största gruppen inom fem år. Hon menar att det helt enkelt inte kommer att löna sig att vara miljöfarlig, ohälsosam och orättvis.
Ska vi tro henne har den sociala ekonomin en lysande framtid. Det finns all anledning att tro att de är inne på ett intressant spår. Kanske är det så att tillvaron uppstår när vi samverkar med den.
Vilken tillvaro vill vi ha? Ska vi våga släppa det gamla och kasta oss ut i en tillvaro där tron på att människan är en generös och social varelse som vill väl eller ska vi satsa på att vinna till varje pris?
Det primära syftet med ett företag är inte längre att göra vinst. Det primära syftet med ett företag är i stället att tjäna som plattform/arena för den mänskliga utvecklingen av dem som arbetar i företaget.
Om du tror att konkurrens är viktigt, återkom gärna med tankar på hur konkurrens utvecklar äktenskapet eller samboförhållandet. Eller måhända bilkörningen.