Det har redan tidigare stått klart att det nya svenska försvaret inte klarar att skydda vårt land mot några beslutsamma angrepp, något de fyra riksdagsmännen inte verkar anse vara något problem. Vad värre är att inte ens den del av försvarsmaktens uppgifter som syftar till kollektiv säkerhet genom internationella insatser fungerar.
Av den sjättedel av åldersklassen som varje år grundutbildas vill bara en tredjedel fullgöra utlandstjänstgöring - den uppgift som grundutbildningen numera syftar fram emot.
Riksdagsledamöterna har gjort en korrekt bedömning så till vida att de sett problemet med att inte ens den högst
prioriterade delen av försvarets uppgifter kan lösas i dag. Men deras lösning på dilemmat får nog sägas vara något av en kullerbytta, då man verkar tro att försvarsmaktens motivationsproblem kan lösas genom införandet av ett yrkesförsvar med den huvudsakliga uppgiften att verka
i utlandet.
I själva verket är det så att unga svenskar i dag inte drar sig för militärtjänstgöring - de är tveksamma till utlands-tjänst. Detta faktum är föga förvånande då förnuftiga unga män och kvinnor nog drar sig för att hamna i situationer liknande den som de allierade trupperna i Irak befinner sig
i, där man utkämpar ett till synes ändlöst krig som för mannen i ledet inte verkar föra med sig något positivt som skulle kunna rättfärdiga de egna uppoffringarna.
I stället för att stämpla den rest av värnplikt vi har kvar, som försvarsmaktens nya svarta hål som slukar alla pengar till ingen nytta, bör riksdagsledamöterna i stället fråga sig om det inte är bättre att grundutbilda fler unga män och kvinnor än i dag så att vi både får en bredare rekryteringsbas för utlandsstyrka och hemvärn samtidigt som vi bibehåller en utbildad reserv som kan disponeras vid en återtagandesituation om det skulle visa sig att läget i vår omvärld kräver det.
I vår nära omgivning finns exempel på hur man löst detta problem till en avsevärt lägre kostnad än de cirka 40 miljarder som vårt försvar fortfarande kostar.
Sverige är inte betjänt av ett renodlat yrkesförsvar. Nej, vad vårt land behöver är ett hos folket starkt förankrat försvar vars huvudsakliga uppgift är att utbilda merparten av våra unga män och kvinnor för det egna territoriets försvar. Löser man denna uppgift kommer man också att klara av åtaganden i utlandet. Yrkesförsvarets förmenta styrka i den professionelle soldatens höga utbildningsstandard uppvägs mer än väl av det faktum att värnpliktssystemet tillgodoser ett bredare urval av utommilitära kompetenser och därigenom tillför förbanden en styrka som ett värvat förband aldrig kan få.
Den som varit i utlandstjänst känner säkert också igen denna sista observation då svenska soldater i fjärran land alltid stått sig väl i jämförelsen med andra länders.
Det vi ser i dag är resultatet av ett målmedvetet raserande av det svenska folkförsvaret. Det som inträffat är att befolkningen inte längre tror på sin försvarsmakt och dess uppgifter och våra unga inte längre känner någon motivation för ett deltagande i landets försvar. Detta problem löser man inte med mer av samma medicin, när det visat sig att medicinen inte hjälper utan snarare gör patienten sjukare.
och Bertil Kantola