Om ökningen fortsätter
i samma takt handlar det om cirka 180 miljoner kronor
i ökade kostnader för Norrbottens läns landsting under pe-rioden 2006 till 2010. En ökning som riskerar då att äta upp utrymmet för angelägna satsningar på närsjukvården, psykiatrin och akutsjukvården.
När jag presenterat dessa uppgifter anklagas jag för lögn av landstingsrådet Kent Ögren. Han hävdar att
byråkratitillväxten är betydligt lägre i Norrbotten, än
i övriga Sverige. Om det skulle vara så förväntar mig att han kan belägga det med officiell statistik.
Betydligt intressantare är dock om det är vårdanställda eller byråkrater som ökar mest i Norrbottens läns landsting. Socialstyrelsens statistik för hälso- och sjukvårdspersonal visar att under de senaste tio åren blivit relativt sett färre barnmorskor, sjuksköterskor och läkare i Norrbottens läns landsting jämfört med riket i övrigt.
Eftersom Norrbotten, trots detta, har landets dyraste sjukvård måste kostnaderna
i stället ha ökat på något annat område. Jag befarar därför att Norrbottens läns landsting inte skiljer sig på något positivt sätt från situationen i de flesta övriga landsting. Troligtvis är det tvärtom. Landstingshuset är till exempel så överfullt att vi i oppositionen tvingats flytta ihop i ett gemensamt rum.
i vårdpersonalens arbete. Det riskerar att bli fler omorganisationer, större krav på dokumentation och rapportering och så vidare. Eftersom svensk vårdpersonal redan har ett högt administrativt innehåll i sina tjänster kan det bidra till att vårdens effektivitet sänks ytterligare.
Mycket av byråkrattillväxten är trots allt inte Kent Ögrens och hans landstings-rådskollegors ansvar. I stället är det inom sjukvården, som inom så många andra sektorer, försök till klåfingrig centralstyrning av verksamheten med riktade stöd, planer och direktiv från regering och myndigheter som ökat byråkratiseringen. Dock är jag övertygad om att landstingets hierarkiska och storskaliga organisationsstrukturer föder mycket onödig byråkrati.
Därför är det nödvändigt att förändra styrningen av vården så att onödig byråkrati och toppstyrning sätts under press. Det handlar också om att skapa enheter som är mindre och mer överblickbara för både personal och ledning.
Den politiska och byråkratiska detaljstyrningen måste bort. Vårdpersonalen måste få makt över sin arbetssituation. Därför är det nödvändigt att begränsa och förtydliga den politiska rollen så att det
i huvudsak handlar om att definiera vårduppdraget samt att ställa upp regelverk och ersättningsregler. Det skulle öppna upp för en större mångfald både inom landstingets egen verksamhet och för nya aktörer.
Vi måste kort sagt få mer vård för pengarna.
i Norrbottens landsting