DEBATT: Morgondagens villkor sätter dagens gränser

Snart är avtalsrörelsen i full gång och avtal för tre miljoner löntagare ska omförhandlas. Hur den slutar får stor inverkan inte bara för de direkt berörda, resultatet har stor inverkan på svensk ekonomi. Parterna har möjlighet att ta samhällsekonomiskt ansvar genom en ansvarsfull löneökningstakt som resulterar i sänkt arbetslöshet och ökade reallöner. Om lönerna ökar ännu långsammare ger det högre sysselsättning, högre skatteintäkter och lägre utgifter för bland annat a-kassa. Signalerna om en dämpad internationell konjunktur blir allt tydligare. Det sätter klara gränser för vilka löneökningar vi kan tillåta oss om vi vill fortsätta att vara framgångsrika på en alltmer globaliserad marknad. Om inte Sverige har en fungerande arbetsmarknad med ansvarsfulla lönekostnadsökningar, kommer många att avstå från att etablera och utveckla företag i Sverige. Medlemsföretagen i Teknikföretagen har stor betydelse för Sverige. Exporten motsvarar nästan halva bruttonationalprodukten (BNP). På en alltmer global marknad måste svenska teknikföretag producera mer attraktiva produkter och tjänster än sina konkurrenter. Det är viktigt att Sverige framstår som ett attraktivt land att producera och investera i. Alternativet är att inhemska och utländska investerare placerar sina pengar någon annanstans. Konjunkturinstitutet räknar i sin lönebildningsrapport med två olika utfall i avtalsrörelsen, ett högt och ett ännu högre alternativ. Det höga alternativet innebär att lönerna i genomsnitt ökar med 3,5 procent mellan 2007 och 2009. Det ännu högre alternativet innebär att lönerna ökar med hela 4,7 procent per år under samma år. Jämförelsen visar att den disponibla inkomsten per sysselsatt blir hela 7 500 kronor högre med det höga alternativet år 2015 om hänsyn tas till de indirekta effekterna i form av högre sysselsättning och lägre skatter. Visst har KI rätt i att mana till återhållsamhet, men det finns en klar risk för att alla procenttal som uttalas betraktas som en utgångspunkt i avtalsrörelsen. Om KI:s kalkyler blir verklighet kommer inflationen och arbetslösheten öka. Det är hög tid att inte bara fackförbund och arbetsgivare utan även KI visar hänsyn till de globala marknadskrafterna i avtalsrörelsen. Sverige är beroende av utlandet. Med signaler om en dämpad internationell konjunktur har Sverige inte råd att blicka tillbaka utan i stället se framåt. Det gäller att i ett gott samarbetsklimat mellan parterna, enas om en löneökningstakt som är konkurrenskraftig och som gynnar både företag och löntagare för hela nästa avtalsperiod. Lönekostnadsutvecklingen i vår omvärld liksom höjda råvaru- och energikostnader måste tas i beaktande i avtalsrörelsen - faktorer som i hög grad är internationellt betingade och svåra att styra över. Den tiden är sedan länge förbi då svensk avtalsrörelsen kunde betraktas ur ett rent nationellt perspektiv <NamnUPortr>Jan-Eric Sandberg </NamnUPortr><Presentation> Teknikföretagen, regionchef norr</Presentation>

Debatt: Morgondagens villkor sätter dagens gränser

Den tiden är sedan länge förbi då svensk avtalsrörelsen kunde betraktas ur ett rent nationellt perspektiv, skriver Jan-Eric Sandberg.