Fortfarande värderas det jobb som görs i offentlig sektor inte lika högt som det arbete som görs i privat. Det är oacceptabelt och det drabbar såväl män som kvinnor som jobbar i sektorn.
Men nu har arbetsgivarna chansen att ändra på orättvisorna.
Med det nya centrala löneavtal som tecknats mellan fackförbundet SKTF och Sveriges kommuner och landsting (SKL) för 104 000 tjänstemän
i kommuner och landsting finns alla möjligheter till det.
Manegen är krattad och nu går bollen över till lokala politiker i rollen som arbetsgivare att sätta sig i lokala förhandlingar med det centrala avtalet som ett golv.
Vi har kämpat hårt för att få igenom våra krav, och vi är riktigt nöjda med slutresultatet. Vi har tecknat ett modernt avtal som passar SKTFs olika medlemsgrupper.
Avtalet värderas ge minst 10,5 procent för de kommunanställda och något mer på landstingssidan, där behovet av strukturella åtgärder är störst.
Hur hög den individuella löneökningen blir avgörs lokalt. Under förra avtalsperioden gav det centrala avtalet en lägsta nivå på 2- 2,5 procent för två år, medan det verkliga utfallet för hela avtalsperioden blev 6,8 procent i kommunerna och 6,3 procent i landstingen.
Det visar tydligt att den lokala lönebildningen gett resultat.
I avtalet betonas att lönesättningen är individuell och att den sätts i dialog mellan chef och medarbetare. För att detta ska lyckas krävs att det på varje arbetsplats finns verksamhetsanpassade lönekriterier som alla känner till och att alla har en dialog om resultat, verksamhet och lön med sin chef.
Vi vill att alla våra medlemmar ska veta varför de har den lön de har och hur de ska göra för att förbättra lönen.
En viktig del av avtalet är satsningar på det goda ledarskapet, med fokus på cheferna och deras löneutveckling. SKTF har 20 000 medlemmar som är chefer.
När vi tidigare frågade 851 lönesättande chefer som är medlemmar i SKTF så svarade endast en av fyra chefer att de upplever att de kan påverka de lönepolitiska målsättningarna.
Bara fyra av tio anser sig ha mandat att sätta motiverad lön. En av fem chefer kan påverka löneutrymmets storlek.
Naturligtvis är detta ett problem för trovärdigheten
i löneprocessen. Cheferna måste få ha inflytande över den lokala löneutvecklingen. De måste få bättre förutsättningar. Facket och arbetsgivaren har ett gemensamt intresse av att löneprocessen fungerar på bästa sätt.
Ett modernt arbetsliv kräver att man ska kunna kombinera familj och ett utvecklande arbete. Därför innehåller det nya avtalet att det blir lättare att vara hemma med barn.
Föräldrapenningtillägg kommer att ges under tre månader, i dag är det bara två månader. Det är en viktig och nödvändig åtgärd som bidrar till att kommuner och landsting i högre grad kommer att kunna rekrytera unga medarbetare.
För många löntagargrupper är lönespridningen i dag låg. Möjligheten att under ett helt yrkesliv kunna räkna med en större löneutveckling är liten på många håll.
Därför är vi och arbetsgivarna överens om att löne-spridningen måste öka. Behovet är störst i landstingen och därför har vi enats om att sätta in åtgärder där de kommande tre åren.
Med den goda ekonomi som råder i kommunerna är förutsättningarna för att utveckla välfärdssektorn bättre än någonsin. Nu är det upp till bevis för kommuner och landsting i Norrbotten att visa att man är attraktiva och moderna arbetsgivare.
Ambitionerna att utveckla världens modernaste välfärd är höga, men vi vet att det är både möjligt och nödvändigt. Med vårt nya avtal är vi en god bit på väg.
förbundsstyrelse