Krister Engmans tolkning får stå för honom själv, samtidigt som jag undrar om han har läst min artikel? I min artikel beskriver jag inte Sveriges sjukvård som varken u-landsmässig eller katastrofalt usel.
Vad som skiljer oss åt i det ämnet är att jag pratar om sjukvården och Krister Engman om välfärden. Det är ju två skilda saker, som vi inte ska blanda ihop.
Det verkar också som om Krister Engman och jag lever i två skilda världar. I hans värld är sjukvården kostnadsfri, medan vi i min värld solidariskt betalar en skatt som bekostar vår sjukvård, samt en avgift vid besök.
En dyr skatt i förhållande till den sjukvård vi får ut, men här sitter tyvärr en socialistisk ideologi och låter skattepengar "rinna genom fingrarna".
Allt eftersom tiden och utvecklingen fortskred, så började man att hjälpa varandra med olika sysslor. Det blev då början till vår offentliga sektor. Men märk väl turordningen Krister Engman, det var inte tvärt om.
I offentlig sektor kan man inte leva på att "tvätta varandras skjortor", utan den är beroende av pengar från den privata sektorn. De offentligas löner bidrar ju inte till finansieringen av den offentliga sektorn, men däremot med en viktig arbetsinsats för att just offentliga sektorn ska fungera i praktiken.
Därför måste vi ha en stark och fungerande privat sektor, som skapar många jobb och som via skatter finansierar våra offentliga sektor. Storleken på offentligheten styrs av hur mycket den privata orkar med.
Vad beträffar vinster i sjukvården, så skulle det vara en helt annan debatt om den offentliga sjukvårdsproduktionen vore maximal kostnadseffektiv, men glöm det Krister Engman.
Att privat sjukvård kan skapa vinster beror ju enbart på att dessa driver en bättre och billigare verksamhet till minst samma kvalite, och därigenom skapas utrymme för vinster. Men märk väl, det är ingenting som skattebetalaren måste betala extra för, utan det kan bli tvärt om.
Problemet med offentlig sjukvård är att ingen ställer frågan: Hur ska vi få ut mer sjukvård för varje skattekrona som landstinget tar in? Nu handlar det bara om att göra av med pengar.
Att ta bort vänsterregeringens stopplag öppnar för de landsting som ser möjligheterna att effektivisera sin sjukvård att göra det, genom att lägga ut lämpliga delar på entreprenad och tillåta privata aktörer att etablera sig på marknaden, som vi patienter via landstingen kan ta del av.
Det vill säga, en bättre vård utan extra kostnad. Fråga Göran Per(s)son, han vet hur effektiv privat sjukvård är. Han nyttjar den, men vill inte att "Svensson" ska få ta del av den.
Är det så solidariteten fungerar i socialdemokratiska kretsar?
landstingspolitiker, Sikfors