DEBATT: Politikerna har skändat skolan

Svar till Johan Sparrman, NSD ledarsidan den 24 maj. Jag som skriver detta är mycket äldre än dig och kommer från genuin arbetarklass. I 45 år har jag utan avbrott, med undantag av sex månaders barnledighet, tjänat den svenska skolan. De sista 30 åren har jag engagerat mig med barn/elever/ungdomar som haft stora behov av särskilda stödinsatser. Utan överdrift kan jag påstå att jag varit en eldsjäl inom min profession, men inte har jag kommit särskilt långt i skolans korridorer. Jag har bara varit en lärare, som älskat att undervisa. Begreppen lärare och undervisa är för övrigt ?ute? i dagens mångfald av nyspråk i skolsammanhang. Nu är läraren en mentor som handleder... ja, vilka då? Sina kunder kanske. Jag har haft förmånen att lyssna till elever och elever har lyssnat på mig. Förmågan att lyssna är i dag snart ett rudiment liksom blindtarmen. Under lång tid och i verkligheten har jag haft möjlighet att få stor kunskap om hur vardagen ser ut i skolklasser på skilda stadier generellt. En allmänt utbredd attityd i samhället i dag, inte minst bland barn och ungdom, är att mest framhålla rättigheter men sällan inse skyldigheter. Jag har fått erfara en utveckling (läs avveckling) av det svenska skolsystemet, som har varit minst sagt nedbrytande. Alltsedan enhetsskolan togs bort och grundskolan infördes 1962, har det svenska skolsystemet utsatts för det ena övergreppet efter det andra. Göran Persson kommunaliserade skolan på 1990-talet, då han var skolminister. Det var då det riktiga raset började. De som skändat skolan så brutalt är politiker utan gräsrotsförankring men med (s) och (v)-märkt partibok. Lydiga, okunniga och samhällsklättrande tjänstemän och flumkonsulter har rört om i skolans värld så till den milda grad, att den i dagens läge mest liknar ett grumligt träsk. Ja, jag håller med dig Johan. Bilmekaniker måste kunna matematik. Men, jag vill i jämställdhetens och allmänmänsklighetens namn gå längre och med skärpa tillägga: alla som lämnar den nioåriga grundskolan i Sverige i dag ska självklart ha med sig goda kunskaper i basämnena svenska, matematik och engelska. Avgångsbetyget från grundskolan är ett viktigt körkort ut i livet och till fortsatt utbildning både praktisk som teoretisk. Om någon, som valt att utbilda sig i en yrkeslinje, gärna vill fortsätta vidare med universitetsstudier finns alla vägar öppna i dag för det, om man har vilja och ambition. Vem säger att ett praktiskt yrke är mindre värt än ett teoretiskt förresten? Jo, du Johan och alla andra som pratar om att dela in i grupper. Många elever går tyvärr inte nio år i skolan i dag. Skolk är mycket vanligt. Många lämnar skolan med ofullständiga betyg och utan att kunna läsa enkla texter eller skriva begripligt. Är det inte skrämmande att den svenska skolan, med alla de resurser vi ändå har, ser ut som den gör? Är det vettigt, att många elever måste ägna en stor del av gymnasietiden till att inhämta grundskolekunskaper? Målsättningen med all grund- och vidareutbildning borde vara kvalitativ, individanpassad och effektiv. Då är antalet studieår inte garanterat avgörande! Skolsystemet proppar nu in alla individer i samma tunnel. Alla individer pressas nu fram samtidigt med samma hastighet och på samma sätt och i slutet av tunneln efter årskurs 9 ska alla komma fram glada och lika, det vill säga jämlika är det tänkt. Hur korkade får styrande politiker, ansvariga tjänstemän och pedagogkonsulter vara? Men att det inte blir som det var tänkt är väl det borgerliga blockets fel. Rädda skolan! Rösta på den borgerliga alliansen! <NamnUPortr>Elsa Hägglund </NamnUPortr><Presentation>Pensionerad och passionerad folkskollärare med rötter i arbetarklassen</Presentation>

Debatt: Politikerna har skändat skolan