DEBATT: Regeringen motverkar sina egna ambitioner

Tuffare tider väntar yrkesverksamma som vill skola om sig eller utveckla sin kompetens. Flera nya förslag från regeringen innebär kraftiga försämringar för yrkesverksammas möjligheter till vidareutbildning. Det går inte ihop med regeringens ambition att stödja det livslånga lärandet och än värre, det hotar på sikt sysselsättningen i Sverige. I en undersökning Sif tidigare har genomfört placerar sig Norrbotten i topp i Sverige när det gäller anställda som får kompetensutveckling i sitt arbete. Kompetensförsörjningen i regionen och på den svenska arbetsmarknaden måste säkerställas och det krävs en heltäckande politik för det livslånga lärandet om det ska bli verklighet. Regeringen tar från och med årsskiftet bort statsbidraget, 600 miljoner, för vuxenutbildning till kommunerna. Samtidigt försvinner rekryteringsbidraget för vidare-utbildning riktat till personer över 25 år med kort utbild-ning. Den regel som ger yrkesverksamma grundläggande behörighet för högskolestudier tas också bort. Regeringen avser enligt budgetpropositionen i stället att satsa på möjligheter för redan yrkesverksamma att söka till högskolan efter validering av reell kompetens, men till detta tillförs inga medel. Förslagen, i kombination med ett stopp för fortsatt utbyggnad av högskolan och de allt större ungdomskullarna de närmaste åren, kommer att försvåra möjligheten till vidareutbildning för yrkesverksamma på både kort och lång sikt. Enligt Ams arbetsmarknadsutsikter för 2007 kommer det att råda brist på lämplig arbetskraft inom data (bland annat konsulttjänster), teknik- och tillverkningsyrken med högre kvalifikationsgrad. Prognosen visar också att behovet av vuxenutbildning är stort, eftersom det finns ett betydande behov av omskolning. Inom finanssektorn finns ingen akut brist på arbetskraft, men enligt rekryteringsföretaget Monsters senaste rekryteringsindex har behovet av rekrytering inom branschen, av främst akademiker och specialister, ökat kraftigt under hösten. I dag krävs på allt fler områden högskoleutbildning för att få och behålla anställning. Enligt en undersökning som Sif och Finansförbundet nyligen har gjort upplever över en tredjedel oro över att deras nuvarande utbildning inte kommer att räcka till för de ska kunna behålla sin anställning om tio år. Samtidigt framgår det tydligt av undersökningen att en ökad flexibilitet i utbildningen och satsningar på validering kraftigt skulle öka intresset för att höja kompetensen genom studier. Sif och Finansförbundet föreslår i ett gemensamt utbildningspolitiskt program en reform för hela det eftergymnasiala området. I en sådan reform måste en heltäckande politik för det livslånga lärandet utformas. Högskolornas ansvar för yrkesverksamma måste ges resurser, arbetet med validering måste samordnas samt förstärkas och kvaliteten i och utbudet av flexibla utbildningar måste öka. Eftergymnasiala utbildningar måste också tydligare kopplas till arbetslivet, genom förstärkt praktik och inslag av entreprenörskap. Även förutsättningarna för vidareutbildning måste förbättras, genom ett höjt studiemedel och ekonomiska incitament för företagen att utbilda sina anställda. En satsning på vidareutbildning är nödvändig om individen ska kunna skaffa sig rätt kompetens och om företagen ska kunna finna densamma. Företag har ett påtagligt behov av kompetenta anställda och många anställda behöver och vill ha utbildning. Regeringens anslagna väg riskerar tyvärr att kraftigt försämra tillgången till vidareutbildning för yrkesverksamma, vilket därmed går på direkt kollisionskurs med behoven på arbetsmarknaden. <NamnPortr> </NamnPortr><NamnUPortr>Mari-Ann Krantz </NamnUPortr><Presentation>Förbundsordförande, Sif </Presentation>Lillemor Smedenvall <Presentation>Förbundsordförande, Finansförbundet</Presentation>

Debatt: Regeringen motverkar sina egna ambitioner