DEBATT: Regeringen sparkar på dem som redan ligger

Studerandevillkoret är i dag en möjlighet för dem som har studerat på heltid närmast före arbetslösheten att få tillgång till grundbeloppet i arbetslöshetsförsäkringen. Förra året omfattade detta 38 000 personer i landet; majoriteten av dessa kvinnor i 20-årsåldern. I Norrbotten var det förra året 1 055 nyutexaminerade som genom studerandevillkoret fick tillgång till a-kassa. I regeringens förslag till förändringar i a-kassa ska studerandevillkoret tas bort. De cirka 1 000 som tidigare fick a-kassa i Norrbotten kommer inte längre att ha den möjligheten. Detta ger någon av två följande konsekvenser för de enskilda studenterna. Antingen kommer studenten att dröja sig kvar på universitet och högskolor i väntan på jobb. Det gör att de blockerar platser för dem som vill påbörja högskolestudier, samtidigt som de drar på sig ännu mer studieskulder. Eller så kommer förändringarna att leda till att många studenter tvingas gå på socialbidrag vilket ökar kommunernas kostnader. Särskilt drabbade kommer givetvis högskoleorterna att bli. De ökade utgifterna kommer att medföra att kommunerna får ta pengarna från skolan, barnomsorgen och äldreomsorgen för att klara ökade kostnader för försörjningsstöd. Det kan, enligt Sveriges kommuner och landsting, handla om allt från hundratals miljoner kronor till flera miljarder i ökade kostnader som vältras över på kommunernas budgetar. Sannolikt kommer fler än 1 000 personer att omfattas i Norrbotten, eftersom även den så kallade överhoppningsbara tiden för att kvalificera sig för a-kassa sänks från sju till fem år. Om exempelvis en kvinna under en sexårsperiod både föder barn och studerar löper hon stor risk att förlora rätten till ersättning med regeringens förslag. Man måste förstå att det tar tid att gå från examen till att etablera sig på arbetsmarknaden. Av dem som examinerades under läsåret 2002/03 hade 74 procent etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden år 2004, enligt en färsk rapport från Högskoleverket. För de flesta examensgrupper är andelen etablerade på arbetsmarknaden, 1 till 1,5 år efter examen, 70-90 procent. Det gäller exempelvis stora examensgrupper som lärare och civilingenjörer. Men de allra flesta får med tiden ett arbete i linje med sin utbildning. Enligt statistik från SCB hade cirka 95 procent av de arbetande hittat ett arbete där de hade nytta av sin utbildning inom tre år efter examen. I sammanhanget är det viktigt att påpeka att de studenter som förra året uppbar a-kassa fick ersättning under i genomsnitt fyra månader. Lägre a-kassa motiverar människor att jobba, enligt regeringens logik. I så fall tillhör studenterna redan den mest motiverade gruppen eftersom de går in på den lägsta nivån i a-kassan. I realiteten innebär förslaget att nyutexaminerade studenter kan tvingas att ta ett annat jobb än det de utbildat sig för, eller fortsätta att studera mot sin vilja - vilket inte är ekonomiskt försvarbart vare sig för studenten eller samhället. Studenter tillhör redan en ekonomiskt utsatt grupp. Med nuvarande karens - nittio dagar - är det svårt nog. Regeringen sparkar på dem som redan ligger när den i stället borde förbättra a-kassan. <NamnUPortr>Elin Rosenberg Ordförande SFS, Sveriges förenade studentkårer </NamnUPortr><NamnPortr>Sture Nordh </NamnPortr><Presentation>Ordförande TCO</Presentation>

Debatt: Regeringen sparkar på dem som redan ligger

De förändringar som regeringen föreslår av a-kassan riskerar att drabba studenter särskilt hårt och dessutom riskerar kommuner med högskolor att drabbas av höjda socialbidrag, skriver Elin Rosenberg och Sture Nordh.