Förslaget om nedsättning av socialavgifter för personer mellan 19 och 24 år samt regeringens beslut om nystartsjobb är positiva initiativ för att stärka dessa utsatta gruppers möjligheter till inträde i arbetslivet.
Vilka skatter och "dolda" avgifter som bör sänkas kan alltid diskuteras. I nuläget premierar regeringen tydligen i första hand sänkt inkomstskatt för löntagarkollektivet.
Detta fenomen visar sig tydligt i budgetpropositionen för år 2007 med en positiv nettoinkomstförstärkning för denna grupp på cirka 20 miljarder kronor.
Vad beträffar bolagssektorn blir skattetrycket oförändrat under år 2007. Slopad medfinansieringsansvar i sjukförsäkringssystemet ersätts med en höjning av arbetsgivaravgiften med 0,14 procent samtidigt som totala kostnaden för halverad socialavgift för 19-24-åringarna finansieras med halverad nedsättning av arbetsgivaravgiften.
Jag hade absolut förväntat mig en mycket positivare inställning från alliansregeringen mot oss små- och medelstora företag. Vår näringsminister Maud Olofsson är tydligen helt underställd vår finansminister Anders Borg!
Vad inträffar den dag när det kraftigt ökade utbudet av arbetskraft inte längre samverkar med förväntad efterfrågan från privata sektorn på grund av alltför bristfälligt näringslivsklimat?
Alliansregeringen förväntar sig tydligen att framförallt tjänstesektorn, inte alltid samhällsekonomiskt högproduktiv, ska absorbera det ökade arbetskraftutbudet på bekostnad av vår genuina högproduktiva basindustri.
Tänker regeringen verkligen låta industrin komma i andra hand? Detta gäller framförallt alla små- och medelstora företag som verkar på en internationellt mycket konkurrensutsatt global marknad.
Jag anser att alliansregeringen i nuläget spelar ett mycket högt spel när man enbart stimulerar utbudssidan.
Utan nödvändiga kraftfulla breda stimulansåtgärder, för ökad efterfrågan på arbetskraft, tror jag inte att regeringens höga samhällsekonomiska förväntningar kommer att kunna förverkligas.