På grund av regler från din plattformsleverantör kan du tyvärr inte utföra prenumerationsärenden i appen.
Debatt: Skolorna i Norrbottens län kan internationaliseras mera
Övriga2006-09-29 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sverige har varit med i EU i snart tolv år. Under denna tid har svenska skolor fått bättre förutsättningar att utveckla verksamheten genom att aktivt delta i det internationella samarbetet. <br /><br />Så har också skett, i många fall. Ett stort antal svenska skolor, lärare, annan skolpersonal och elever, har deltagit i internationella skolprojekt och i utbyten med skolor i andra länder. <br /><br /><br /><br />Många vittnar om värdet: <br /><br />"Fortbildningen i Tyskland har gett mig nya kunskaper att lösa pedagogiska problem", sa en lärare som varit på ett utbyte. <br /><br />"Det internationella skolprojektet har gett oss nya erfarenheter i arbetet med barn som har inlärningssvårigheter", sa en skolledare. <br /><br />"Jag har fått vänner för livet", sa en elev som besökt en skola i Holland. <br /><br /><br /><br />Varje år deltar mer än 30 000 personer i Comeniusprogrammet, som är EU:s största skolprogram. Tusentals personer inom utbildningsväsendet deltar också i andra internationella projekt. <br /><br />Det är positivt. Internationella aktiviteter i skolor är av stor betydelse om Sverige fortsättningsvis ska kunna vara en betydande kunskapsnation i Europa och övriga världen. <br /><br />Men vi skulle kunna vara mycket bättre. Om jag jämför med Finland så kan jag konstatera att man där generellt deltar i större utsträckning än Sverige. <br /><br />Det gör att de finska skolorna kommer längre än Sverige i sina samarbeten med skolor i andra länder. De får större erfarenheter, bredare kunskaper och fler kontakter. <br /><br />Vi har liksom Finland goda möjligheter, men vi måste bli mera aktiva. <br /><br /><br /><br />På Internationella programkontoret har vi gått igenom alla ansökningar om medel för internationellt skolsamarbete, som har kommit in till myndigheten under perioden 2003-2006. Vi har sammanställt hur många ansökningar från skolor som beviljats per 50 000 invånare i respektive län. <br /><br />Sammanställningen visar på stora olikheter mellan skolor, kommuner och län. Det framgår att Norrbotten kommer på sjätte plats i Sverige. Flest beviljade ansökningar har Gävleborgs län. Minst beviljade ansökningar har Blekinge län. <br /><br /><br /><br />Av kommunerna i Norrbotten så hamnar Luleå i topp, med 39 ansökningar beviljade. <br /><br />Men varför har till exempel skolorna i Överkalix kommun inte skickat in mer än en enda ansökan under dessa år? Och varför har inte skolorna i Pajala skickat in fler än två ansökningar? <br /><br />Vad säger elever, föräldrar, lärare? Vad säger skolledarna? Vad säger kommunpolitikerna? Resurser finns. Varför söks det inte mera aktivt? <br /><br /><br /><br />Nästa år startar ett nytt EU-program, EU:s program för livslångt lärande. Det programmet kommer att innehålla fyra delar - för skolan, Comenius, för vuxenutbildningen, Grundtvig, för yrkesutbildningen, Leonardo da Vinci, och för universiteten, Erasmus. <br /><br />Det nya EU-programmet kommer att ge oss på Internationella programkontoret ökade möjligheter att stimulera till internationellt samarbete. Det är angeläget att de svenska skolorna, inte minst i Norrbottens län, söker medel och aktivt deltar i internationaliseringsarbetet. <br /><br />Vi ska bli minst lika bra som Finland. Hela Sverige tjänar på det! Internationella projekt och utbyten är en viktig del i utvecklingen av den svenska skolan.<br /><br /><br /><br /><NamnUPortr><B>Ulf Melin</B><br /><br /></NamnUPortr><Presentation>Generaldirektör Internationella <br /><br />programkontoret</Presentation>
