Socialdemokraterna försvarar en usel kemikaliekompromiss

Fotograf: Extern

Fotograf: Extern

Foto: Fotograf saknas!

Övriga2007-01-10 00:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.
<I>Svar till Åsa Westlund, NSD Debatt den 22 december.</I><br /><br />EU-parlamentariker Åsa Westlund, s, försvarar att socialdemokraterna valde att stödja den kompromiss som de konservativa, liberala och socialistiska partigrupperna slöt med ministrarna i rådet om EU:s nya kemikalielagstiftning REACH i NSD den 22 december. <br /><br />Kompromissen var inte fulländad, men det bästa som kunde uppnås, enligt Westlunds argumentation. Låt oss kort bemöta detta.<br /><br /><br /><br />Genom den ingångna kompromissen försvann kravet på att de mest farliga kemikalierna måste ersättas med mindre farliga alternativ när sådana finns tillgängliga (substitutionsprincipen). <br /><br />Varor som innehåller hormonstörande kemikalier, påverkar fortplantningsförmågan, orsakar cancer eller skadar DNA kommer därmed att kunna användas även i framtiden. <br /><br />Den rättsligt bindande principen att ansvarsbördan ska ligga på företagen, inte på myndigheterna, ströks. Kravet på att medlemsländerna på egen hand ska kunna upprätthålla en strängare kemikalielagstiftning utgick. <br /><br /><br /><br />Detta är inte en modern europeisk kemikalielagstiftning som främjar folkhälsan och miljön. <br /><br />Den gröna gruppen och vänstergruppen lade fram ett alternativt kompromisspaket. Om detta förslag hade vunnit EU-parlamentets bifall hade förhandlingarna med ministrarna i rådet fortsatt. EU-parlamentet hade då haft ett tydligt miljövänligt mandat. <br /><br />Resultatet skulle aldrig ha blivit sämre. Denna uppfattning stöds av Svenska Naturskyddsföreningen (SNF) och den samlade europeiska fackföreningsrörelsen, vilken socialdemokraterna borde ha förtroende för. <br /><br /><br /><br />Westlund framhåller att politik är det möjligas konst och att man inte kan få allt man önskar i förhandlingar. Detta stämmer självfallet. <br /><br />Problemet är dock att socialdemokraterna inte tog den möjlighet som gavs, det vill säga att stödja det alternativa miljövänliga kompromisspaketet, utan i stället valde att rösta ja till en omodern kemikalielagstiftning som få applåderar, utöver den omoderna tyska kemiindustrin.<br /><br /><No_style><br /><br /></No_style><NamnUPortr><B>Helène Goudin,</B><br /><br /></NamnUPortr><Presentation>junilistan<br /><br /></Presentation><NamnPortr><B>Jens Holm,</B><br /><br /></NamnPortr><Presentation>vänsterpartiet<br /><br /></Presentation><NamnPortr><B>Carl Schlyter</B>, <br /><br /></NamnPortr><Presentation>miljöpartiet</Presentation>